Elever måste lära sig källkritik från början, anser Stina Karlsson. I hennes klass tränas förmågan att tänka kritiskt med hjälp av temaarbeten.

Informationssamhället har satt tydliga spår i läroplanerna. I nästan alla ämnen, både i grundskolan och gymnasiet, betonas källkritisk kompetens. Så vad är då källkritik i svenska? Kanske helt enkelt ett förhållningssätt som bäst kan gestaltas av läraren själv.

Linda Fälth analyserar i sin avhandling hur interventionsåtgärder påverkar utvecklingen hos elever med läs- och skrivsvårigheter både ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.

Avsikten med Ifous och FoU Skola/Kommunförbundet Skånes förstudie har varit att få fram ett underlag i arbetet med en fullständig projektplan för ett forsknings- och utvecklingsprogram med temat digitalisering i skolan. (pdf)

Bakom sig har professor Staffan Selander ett långt och framgångsrikt akademiskt liv där han fokuserat på lärandet. Nu känner han att han har kommit rätt när han kan få jobba i en miljö där teknikstött lärande är ett viktigt område.

Ungdom følger politikere på Facebook for å få informasjon og delta i en politisk plattform. Men de er bevisste på å ikke framstå altfor politisk.

För att tillgodose mer mångskiftande behov tror Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet, att framtidens högre utbildning kommer att vara ett mer diversifierat system än i dag (webb-tv).

Samtalsmatta passar mycket bra att använda i skolan, enligt Ulrika Ferm, en av de svenska logopeder som har studerat metoden. "Som lärare kan du få bättre utvecklingssamtal än du någonsin har haft, och då även med elever utan kommunikationssvårigheter", säger hon.

Ulrika Wolff, forskare vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, berättar om en studie där de satt in programmet RAFT för att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter (webb-tv).

Hur kan lärare väcka elevernas nyfikenhet? Och hur kan matematiklärare dra nytta av att elever är olika? Möt prisbelönta lärare och hör om knep, metoder och redskap att väcka elevernas lust till matematik och naturvetenskap (webb-tv).

Det kan vara nog så segregerande för en elev med koncentrationssvårigheter att ständigt komma till korta i ett stökigt klassrum. Kanske är en lugnare vrå just vad den eleven behöver? Det skriver specialpedagogen Annica Löfvenring.  

Elever med autismspektrumtillstånd känner sig mindre delaktiga i skolan jämfört med sina klasskamrater. Men när aktiviteter anpassas efter dem så deltar de med stort engagemang, visar Marita Falkmer i en avhandling.