Med strategier för läsförståelse blir eleverna bättre läsare. Det såg Laila Guvå i en learning study. Nu använder hon kunskaperna i sin undervisning.

Sokratiska samtal har tydlig effekt på språkutvecklingen, säger Ann Philgren, som skrivit en avhandling om metoden, föreläser och utbildar lärare.

Vid Försvarets tolkskola lär sig unga rekryter ett nytt språk i ett rasande högt tempo. Genom att mäta deras hjärnor före och efter språkträning har en grupp forskare haft en nästan unik möjlighet att observera vad som händer med hjärnan när vi på kort tid lär oss ett nytt språk

Många, nästan lika många killar som tjejer, har någon gång rispat, stuckit, skurit sig eller med kraft dunkat huvudet i väggen. Men man kan inte rakt av jämföra ungdomar som skadar sig själva med vuxna patienter inom psykiatrin som gör samma sak. Det krävs kunskap för att inte övertolka ungdomarnas beteende, menar Jonas Bjärehed, Lunds…

Trots skolans demokratiska ideal om en skola för alla tenderar särlösningar och särskilda undervisningsgrupper öka till antalet. En nyutkommen bok av Yvonne Karlsson, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, klargör vilka möjligheter de marginaliserade själva har att påverka sin situation i en särskild undervisningsgrupp.

Om skolledningen stödjer it-utvecklingen blir lärarna mer benägna att vara mer positivt inställda till digitala medier i undervisningen. Det visar både en norsk och en engelsk undersökning.

Undervisningen i naturkunskap missgynnar svaga elever. – Vissa säger det handlar om ”talang och intresse”. Jag tror inte det är så enkelt, säger Anna Jobér, som skrivit en avhandling i ämnet.

Att lägga en del av skolans undervisning utomhus kan göra stor skillnad för inlärningen, till exempel när det gäller att tala främmande språk. Det visar den första svenska avhandlingen kring utepedagogik på högstadiet, som Emilia Fägerstam skrivit.

Med öppna frågor får barnen berätta mer och lär sig språk och socialt samspel på köpet. Det säger samtalsforskaren Liv Gjems som forskar i förskolepedagogik vid norska Høgskolen i Vestfold.

Att barn inte vill prata och berätta väcker ofta oro i onödan, anser Barbro Bruce, logoped och universitetslektor. Hon tycker att man borde fokusera mer på lyssnandet och språkförståelsen.

En stor del av skolkulturen bygger på fantasins fiender: skam, skuld, hot, måsten och rädsla, säger Åsa Falk-Lundqvist. – Därför är estetiska ämnen så viktiga. När människor får använda sina känslor och sin lekfullhet öppnas för fantasi och kreativitet.