Utdanningsdirektoratet har regnet feil om grunnleggende ferdigheter til norske elever siden 2014, ifølge forskere ved Frischsenteret i Oslo.

Kunskapsöversikten Forskning i korthet: Förskolans roll för att främja psykisk hälsa sammanfattar aktuell forskning på området. Den redogör också för vilka kunskapsluckor som finns. (pdf)

En bra förskola gynnar barns sociala, kognitiva och språkliga utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande. Barn som gått i förskola med hög kvalitet lyckas också bättre i skolan, har bättre kunskapsutveckling och bättre social utveckling.

Tänka, resonera och räkna i förskoleklass (TRR) har som mål att förbättra matematikundervisningen och -kunskaperna i Sverige. Nu har Görel Sterner, Caroline Nagy och Peter Nyström skrivit artikeln A scaled-up mathematics intervention in preschool classes.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har tillsammans med 25 andra myndigheter tagit fram ett förslag till en ny strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. I uppdraget har SPSM bidragit bland annat genom att lyfta förskolans och tidiga insatsers viktiga roll.

Människor som i första hand använder sin egen magkänsla för att avgöra vad som är sant och falskt har också lättare att hoppa på konspirationsteorier. Den slutsatsen drar forskare vid Linköpings universitet.

De svenska skolproblemen kan lösas – dåliga rektorer, lärare och skolor måste bort. Men en aktör hindrar nödvändiga reformer från att införas, menar danska skolforskaren Susanne Wiborg (premium – kräver prenumeration).

Förskollärare väljer att fortsätta använda metoderna efter att projektet "Lekstunder och språkaktiviteter: specialpedagogiska insatser i inkluderande förskolor för barn i behov av stöd" har avslutats.

Denna forskningsutblick belyser samband mellan funktionsnedsättning, skolprestationskrav, tilltro till sin egen förmåga och psykosomatiska besvär bland svenska grundskoleelever.

I en jämförelse av två årskullar i grundskolan ger den senare gruppen uttryck för ett lägre välmående. Samma studie visar att känslan av att hänga med i undervisningen är en viktigare framgångsfaktor än den faktiska förmågan att lösa problem. 

Förskolläraren och specialpedagogen Git Blomberg vid Jönköping university har undersökt vilka förutsättningar som finns för barns utveckling och lärande i förskolan, vilka barn som behöver särskilt stöd, och hur förskollärare och rektorer ser på detta (s.14).

Logopeden Karin Nilsson har i sin avhandling kartlagt vilka förmågor som styr utvecklingen av läsförståelsen hos barn med IF. (s.2)