Två av rektorerna i ett förskoleområde i Ängelholms kommun har visat professionellt mod genom att tillfråga huvudmannen om hjälp med att kritiskt granska områdets strukturer och stödstrukturer för sitt systematiska kvalitetsarbete. Resultatet av granskningen kan du läsa i en FoU-rapport.

De digitala resurserna finns i skolan, men hur använder vi dem och varför? Anna-Lena Godhe är gymnasieläraren som blev forskare – nu har hon följt lärare och pedagoger i Malmö och observerat hur de använder digitala resurser och vilka konsekvenser det får för undervisningen.

I juli 2017 begränsades tillgången till föräldrapenning för familjer som invandrar till Sverige med barn. Vi studerar hur denna reform påverkade nyanlända familjers inkomstkällor och aktiviteter. (pdf)

Nyanlända flyktingfamiljer som fick färre dagar med föräldrapenning deltog mer i etableringsinsatser och barnen började förskolan tidigare, men förändringarna verkar inte bero på den begränsade föräldrapenningen. Det visar ny forskning från IFAU.

I ett nytt avsnitt av Skolforskningspodden behandlas aktivt jämställdhetsarbete i undervisningen. Gäster är Helena Hill vid Södertörns högskola och Nicklas Johansson vid Lundenskolan i Skövde. Podden produceras av Skolforskningsinstitutet.

Sjenerte barn trives dårligere i barnehagen enn andre barn. "De står ofte og ser på at de andre barna leker og vet ikke alltid hvordan de skal få bli med", sier forsker Catharina van Trijp.

To forskere giver her deres bud på, hvordan en skole med elever, der er glade for at gå i skole, ser ud.

Såväl skola, förskola och högre utbildning underställs krav på effektivitet genom både aktiva nedskärningar och tysta neddragningar, skriver forskaren Alma Memišević.

Barn och ungdomar behöver professionellt stöd när en förälder begår självmord. Det bekräftas i en ny studie.

”Det handlar om att om att vara lyhörd och responsiv som samspelsparter, att använda sånger som ger repetition, återkommande pauser och igenkänning – att ha en struktur och förutsägbarhet i musikaktiviteter", berättar Linn Johnels.

Forskarna Helena Tegler och Maja Sigurd Pilesjö har jämfört hur två olika typer av samtalsapparater påverkade möjligheterna för en elev som inte använder talat språk att visa kommunikativ kompetens och agens under morgonsamlingen i anpassad gymnasieskola.

Studien handlar om hur förskolan säger sig använda TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, i undervisning. Den visar att TAKK används i undervisningen på flera sätt, i olika situationer och miljöer, med alla och för alla - ett flerstämmigt förhållningssätt. TAKK kan vara ett verktyg inom specialpedagogisk didaktik och användas brett för att främja likvärdighet…