Barnfattigdomen ökar i Sverige och allt fler elever kommer hungriga till skolan. En ny studie från Göteborgs universitet visar att den kostnadsfria skollunchen har fått en avgörande roll för barns hälsa och lärande, samtidigt som behovet av frukost före skoldagens start växer.

Allt fler svenska ungdomar mår psykiskt dåligt, särskilt flickor. Förklaringen har ofta sökts hos individen men ny forskning pekar i stället på skolan. Den visar hur betyg, prestationskrav och skolreformer har gjort skolan till en arena för stress, oro och rädsla för att misslyckas.

Det räcker inte att avsätta tid i schemat för att kollegialt lärande ska fungera och leda till ökad kvalitet i undervisningen och på sikt till bättre matematikkunskaper hos elever. "Vi måste våga förändra gamla normer", säger Frida Harvey, forskare i matematik vid Örebro universitet.

Forskere har sett på hvordan pedagogiske ledere jobber for å inkludere barn med autisme i barnehagen.

"Allsidig skrivundervisning fördjupar elevernas lärande och kan i förlängningen öka förmågan att kommunicera och delta i ett demokratiskt samhälle", säger Jessica Rahm, lektor och svensklärare på Hovåsskolans högstadium. Här på Lärtorget kan du ta del av ett inspelat webbinarium där hon berättar om ett skolutvecklingsprojekt byggt på vetenskaplig grund.

Eleverna stämplas och delas upp efter betyg, och de mest skötsamma får APL på arbetsplatser med hög status. Det visar en avhandling av forskaren Sofie Krantz. "Skolan vill visa på ett gott rykte men en del elever blev ändå utkickade från APL", säger hon.

Varför ökar den psykiska ohälsan hos ungdomar? Ny forskning pekar ut skolans prestationskrav som en huvudförklaring. "Vi bör inte bara söka individuella orsaker till psykosomatiska besvär hos elever, vi bör också titta närmre på själva skolsystemet", säger Matthew Cashman.

De digitala verktygen har varit en del av musikämnet i många år nu – så vad har de betytt för undervisningen? "Verktygen har både medfört en ”utbyggnad” och en ”stympning”", konstaterar musikläraren och forskaren Jonas Nilsson.

Familjens socioekonomiska bakgrund har fått allt större betydelse för elevers betyg i idrott och hälsa i årskurs 9, visar en analys av betygen för 1,4 miljoner i elever åren 2000–2017. "Troligen beror det på att man lägger allt större vikt vid teoretiska kunskaper i betygssättningen", säger forskaren Alexander Jansson.

This study set out to examine the extent to which family background affected grades in physical education and health (PEH) among students in Sweden between 2000 and 2017, comparing PEH grades with overall academic achievement measured by merit value.

Genom sin forskning som doktorand vid Lunds universitet vill Johan Assarsson slå hål på fördomar om att ungdomar på HVB-hem är kriminella. "En del ungdomar har den problematiken, men jag skulle vilja säga att det är en minoritet, det handlar ofta om psykisk ohälsa."

Theresa Lemke samlar in data från en studie där skolor provat att anpassa sig efter tonåringars inre sovklocka – och starta morgonens lektioner lite senare.