Studiegrupper som uppstår av sig själva, eller utformas av läraren, kan påverka både studenternas beredskap och deras studieresultat positivt. " För mig som lärare är konstellationerna bland studenterna väldigt tydliga", säger Annika Fjelkner, universitetsadjunkt vid högskolan i Kristianstad.

Rapporten från Stiftelsen Rättsfonden om gymnasieelevers kunskaper om demokrati har både metodologiska och teoretiska brister. Eftersom rapporten saknar stöd för flera av de rekommendationer som lämnas är risken att föreslagna förändringar inte gör någon skillnad eller i värsta fall leder i fel riktning, skriver Johan Sandahl med flera.

Chattboten GPT 3.5 har slagit igenom med dunder och brak. Den nya versionen är smartare, snabbare och mer språkbegåvad. Men kan den verkligen skriva lika bra texter som en människa? Vi har frågat några forskare på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV).

För barn som bor i skyddat boende efter att ha upplevt våld i hemmet blir det ofta svårt att träffa föräldern som utövat våld. Även barnens möjlighet att gå i skolan brister ibland. Det visar ett projekt om att stärka barns rättigheter i skyddat boende.

Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Nu startar sju skolhuvudmän, i samverkan med forskare från två lärosäten och forskningsinstitutet Ifous, ett nytt program som ska öka insikterna om kunskapsuppdraget i anpassad skola.

För att fler elever ska nå målen i skolan så satsar Specialpedagogiska skolmyndigheten på att systematiskt höja teckenspråkskunskaperna hos personalen på myndighetens tvåspråkiga specialskolor.

Det nya AI-verktyget ChatGPT har fått stort genomslag, bland annat eftersom man kan be det leverera trovärdiga akademiska texter. Detta kräver nya examinationsformer för att motverka den potentiella risken för fusk bland studenter.

Allt fler tonåringar och yngre barn söker hjälp för ätstörningar. Nio av tio är flickor.

Hur ser egentligen ett hållbart ledarskap ut? Och hur kan relationen till arbetsgivarna förändras och förbättras? Det är två ämnen som forskarna tar upp när de nu går vidare med sin forskning om skolledares arbetsförutsättningar.

Det blir att vanligare att elevhälsan tar hjälp av djur som stöd för elever. Djuren kan göra det lättare att motivera eleverna, bygga tillit, öva kommunikation eller läsning. Samtidigt höjs röster mot att okritiskt anamma arbetssättet.

En storskalig studie vid Göteborgs universitet visar att andelen elever som får särskilt stöd minskat från 1990-talet och fram till i dag. Samtidigt har stöd som ges avskilt från resten av klassen ökat.

Nästan alla elever är utsatta, på något sätt, av det vi vuxna skulle kalla sexuella trakasserier. Det menar Liselotte Eek-Karlsson, som forskar om hur sexuella trakasserier i skolan kan förstås, hanteras och motverkas.