Varför utvecklar vissa barn och unga psykisk ohälsa och andra inte? Den frågan ska forskare i Lund söka svaret på i en unik studie.

Efter nästan trettiofem år med friskolor tyder inget på att skolval missgynnar någon särskild elevgrupp. Kommunala grundskolor höjer sig som följd av konkurrensen och aktiebolagsskolor uppvisar de bästa resultaten även med hänsyn till elevernas bakgrund. Det skriver sociologen Tommy Wallster utifrån en genomgång av forskning och officiell statistik.

I et forsøg på 18 skoler gav læsevejlederen ekstraundervisning til elever i 1. klasse med øget risiko for ordblindhed, og i 3. klasse var andelen af ordblinde væsentligt lavere end blandt eleverne på de 16 skoler i kontrolgruppen.

Femåringar på utvalda förskolor i Hässelby-Vällingby får just nu extra högläsning och boksamtal varje dag. Satsningen är en del av ett nytt forskningsprojekt där staden vill stärka barns språkutveckling – och ge fler en mer jämlik skolstart.

Equity in education is a widely shared objective in Europe; however, its realisation in practice remains complex, with resource allocation as a central determinant. This systematic review reports on the current state of empirical research concerning funding models for special education from an equity perspective. (pdf)

Målet för professor Linda Fälth är att fler elever ska lyckas genom utvecklad undervisning i tidig läsning och att färre ska halka efter redan i lågstadiet.

För att stärka yrkeslärarutbildningen behövs mer forskning och en starkare koppling mellan skola, arbetsliv och lärarutbildning. Därför etableras nu Forskarskolan för yrkesdidaktik och skola, arbetsliv och lärarutbildning i samverkan (FYSALIS). Forskningen riktar sig till lärarutbildare inom yrkeslärarprogrammen och kommer att bedrivas i samabete mellan fem universitet och högskolor i Sverige.

Mobbning handlar inte enbart om enskilda elevers beteenden, utan även om skolan som institution. Det visar en studie av Paul Horton, Camilla Forsberg och Robert Thornberg, forskare vid Linköpings universitet.

AI har blivit en större del av våra liv, även i skolan blir det vanligare att man använder AI för att plugga men ibland också fuska. Så hur ska lärare hantera den här utvecklingen?

Ett forskningsprojekt på Oxledsskolan i Partille ledde till att alla deltagande elever blev godkända på nationella proven i matematik. Mattelärarna har fokuserat på taluppfattning och talrelationer istället för enstegsräkning. Metoden har väckt stort intresse bland andra lärare.

Religion, mänskliga rättigheter, demokrati och historia är exempel på ämnen som kan väcka starka känslor i klassrummet. För lärare innebär det både en utmaning och en möjlighet. Med rätt förutsättningar kan kontroversiella frågor bli kraftfulla ingångar till lärande – men utan tydliga ramar riskerar samtalen att bli polariserade.

Alla elever bär på föreställningar om hur det förflutna hänger samman med nutiden och varje elev tolkar sin samtid genom ett så kallat historiemedvetande. När historielärare berör ämnen som väcker starka känslor blir detta särskilt tydligt, menar forskaren Kenneth Nordgren.