AI har blivit en större del av våra liv, även i skolan blir det vanligare att man använder AI för att plugga men ibland också fuska. Så hur ska lärare hantera den här utvecklingen?

Ett forskningsprojekt på Oxledsskolan i Partille ledde till att alla deltagande elever blev godkända på nationella proven i matematik. Mattelärarna har fokuserat på taluppfattning och talrelationer istället för enstegsräkning. Metoden har väckt stort intresse bland andra lärare.

Religion, mänskliga rättigheter, demokrati och historia är exempel på ämnen som kan väcka starka känslor i klassrummet. För lärare innebär det både en utmaning och en möjlighet. Med rätt förutsättningar kan kontroversiella frågor bli kraftfulla ingångar till lärande – men utan tydliga ramar riskerar samtalen att bli polariserade.

Alla elever bär på föreställningar om hur det förflutna hänger samman med nutiden och varje elev tolkar sin samtid genom ett så kallat historiemedvetande. När historielärare berör ämnen som väcker starka känslor blir detta särskilt tydligt, menar forskaren Kenneth Nordgren.

Att läsa och diskutera skönlitteratur kan göra kontroversiella frågor mindre laddade och stärka elevers förmåga att resonera om etik och livsfrågor. En omfattande studie visade fördelar med att anpassa undervisningen till frågor som eleverna själva tycker är viktiga – som utbildning, framtid och relationer.

När ett ämne väcker starka känslor i klassrummet kan lärare undvika det. Men att undervisa om känsliga ämnen och kontroversiella frågor är nödvändigt och samtal gör det möjligt, menar forskaren och tidigare läraren Christer Mattsson.

Although school absenteeism is often described as a growing problem, it has long posed challenges for educators. This article explores how unwanted school absenteeism was problematised in Sweden between 1945 and 1975. (pdf)

Under de senaste åren har ordet hemmasittare blivit centralt i debatten om frånvaro i skolan, och ofta landar förklaringen i att det handlar om psykisk ohälsa. En ny studie har utforskat synen på skolfrånvaro mellan 1945 och 1975 – med hopp om att vi kanske kan lära oss något av historien.

I en ny rapport från IFAU beskrivs ett nytt datamaterial som ger en detaljerad bild av hur barn deltog i förskola under de första åren på 2000-talet. (pdf)

Nästan alla barn i Sverige går i förskola, men hur mycket skiljer sig något mellan grupper. I en ny rapport från IFAU beskrivs ett nytt datamaterial som ger en detaljerad bild av hur barn deltog i förskola under de första åren på 2000-talet.

Spesielt én gruppe er viktig å følge opp videre, mener forskere.

Skrivning er mere end kommunikation. Det er også en mental strategi, som kan hjælp med at stresshåndtering og skabe klarhed. Få forskerens tips til, hvordan du skriver dig til mere modstandsdygtighed.