Skolforskningsinstitutet har kommit med en ny sammanställning om tillgängliga lärmiljöer i idrott. En som har många tankar kring detta ämne är idrottsläraren Alexander Skytte.

Under pandemin fick en del barn en välbehövlig paus från en otrygg skolmiljö, skriver psykiatern och forskaren Lotta Borg Skoglund. Hon efterlyser fortsatt flexibilitet för distansundervisning.

Källkritik och kritiskt tänkande tar sig ibland ganska mekaniska uttryck i svensk skola och högre utbildning, menar Stefan Ekecrantz, som forskar på ­studenters förmåga till kritiskt tänkande.

Satsningen på CPS i svensk skolan är viktig att vetenskapligt undersöka noggrannare framöver. Det menar Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare Lena Samuelsson. "Jag ser för- och nackdelar med modellen", säger hon

Det kan vara svårt att undervisa i fysik och kemi i yngre åldrar. Genom att utgå från bilderböcker i utforskandet av naturvetenskapliga fenomen menar förskoleklassläraren Karin Nyberg att det blir lättare att ta till sig ämnena.

Många barn och unga drabbas av ohälsa, antingen för att de själva inte mår bra eller för att en närstående inte gör det. I sin avhandling har Cristian Bortes, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, undersökt hur ohälsa påverkar ungas skolresultat.

Ämnesintegrerad undervisning hjälper yrkeselever att se helheten. Det menar forskaren Susanne Gustavsson som följer tre yrkesutbildningars arbete.  

If ministers want to boost reading and maths scores in schools, they must involve parents, according to social mobility experts.

Att både känna och uppleva delaktighet är en förutsättning för lärande och utveckling. I nummer 1 av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om skolor där eleverna kan påverka sin lärmiljö och som arbetar för att alla ska vara accepterade och erkända av varandra. (pdf)

Inne, ute, i lek og på tur. I Solås barnehage er tegn-til-tale som en rød tråd gjennom hverdagen. – Det er et fantastisk verktøy og en god støtte i barns språkutvikling, sier styrer Gøril Selene Pettersen.

Är de renodlat tekniska lärosätena på väg att tappa mark? Trenden i Europa är att alltfler breddar sin profil med samhällsvetenskap och humaniora – en kombination som leder till ökat genomslag, enligt studier av KTH-forskare.