Familjens socioekonomiska bakgrund har fått allt större betydelse för elevers betyg i idrott och hälsa i årskurs 9, visar en analys av betygen för 1,4 miljoner i elever åren 2000–2017. "Troligen beror det på att man lägger allt större vikt vid teoretiska kunskaper i betygssättningen", säger forskaren Alexander Jansson.

This study set out to examine the extent to which family background affected grades in physical education and health (PEH) among students in Sweden between 2000 and 2017, comparing PEH grades with overall academic achievement measured by merit value.

Genom sin forskning som doktorand vid Lunds universitet vill Johan Assarsson slå hål på fördomar om att ungdomar på HVB-hem är kriminella. "En del ungdomar har den problematiken, men jag skulle vilja säga att det är en minoritet, det handlar ofta om psykisk ohälsa."

Theresa Lemke samlar in data från en studie där skolor provat att anpassa sig efter tonåringars inre sovklocka – och starta morgonens lektioner lite senare.

Den 22 januari 2017 myntade Kellyanne Conway ”alternativa fakta” som svar till att Trumps stab presenterade information som inte stämde med verkligheten. Trots mycket kritik för det något komiska uttalandet, har fenomenet med att legitimera och sprida icke-fakta blivit ett allt större problem.

Lærerne viste elevene en ny metode for å jobbe med vanskelige tekster.

Elever kan bli bevisst på sin egen politiske identitet når de diskuterer saker de er opptatt av i klasserommet, mener forsker.

Personer med adhd har en högre risk att begå brott än personer som inte har adhd. Samma mönster syns hos deras släktingar, enligt en ny studie från Örebro universitet. "Det tyder på att både genetiska och miljömässiga faktorer delade inom familjen kan spela roll", säger forskaren Sofi Oskarsson.

Tydliga lärarinstruktioner och studiero är starka kompensatoriska faktorer i matematikundervisningen i årskurs 4. Det visar Lena Asps avhandling i vilken hon undersökt sambanden mellan undervisningskvalitet, elevers självförtroende och prestation i matematik. Avhandlingen har nu valts till Lärarpanelens favorit.

Lärare är en tjänstemannagrupp som har haft stort inflytande på den skolpolitiska utvecklingen i Sverige. Men varför började lärare agera kollektivt? I en ny avhandling av J. Martin Andersson, Umeå universitet, utmanas föreställningen att detta enbart berodde på folkskolans tillkomst år 1842 och den byråkratiska organisationsmodellens genomslag bland arbetstagare.

Egna fördomar kan göra att lärare behandlar elever olika, och det är framför allt vissa grupper av elever som drabbas. ”Men genom att reflektera och vara öppen för vad som sker i klassrummet går det att bygga goda relationer”, säger forskaren Rebecca Adami.