Det här stödmaterialet riktar sig till lärare och annan skolpersonal i grund- och gymnasiesärskolan och ger bland annat exempel på hur frågor om jämställdhet, sexualitet och relationer kan integreras i ämnesundervisningen. (pdf)

De nationella prov som skulle ha använts under vårterminen 2021 utgår på grund av den rådande pandemin. Som ersättning erbjuder vi nu betygsstödjande bedömningsstöd som är utformade som prov. Rektorer kommer kunna ladda ner bedömningsstöden i en ny e-tjänst.

Införandet av digitala nationella prov kommer att ske successivt. Det innebär att provtjänsten först kommer att tas i bruk för ett antal betygsstödjande digitala bedömningsstöd. Skolorna kommer också få möjlighet att testa och bekanta sig med den nya digitala provtjänsten.

Geometri passar bra för digital teknik. Undervisningsformen kan stimulera eleverna att undersöka, testa och resonera om geometriska figurer och deras egenskaper, men också hjälpa elever som inte riktigt kan ta till sig geometrin genom den traditionella undervisningen.

Uppsala universitets Barn och BabyLab får 1,5 mkr för förskoleforskning. Syftet är att främja tvärgående kunskap om barns utveckling, effekten av olika pedagogiska metoder samt hur föräldrar på bästa sätt kan engageras i sina barns utveckling och lärande.

Syftet med denna studie har varit att utforska högstadieelevers syn på, och erfarenheter av, att använda digitala verktyg främst, men inte bara, i utbildningen. Eleverna uppskattar att använda digitala verktyg. De uppskattar också möjligheten att påverka arbetet i klassrummet och upplever att deras eget lärande ökar när de kan använda digitala verktyg.

Forskning visar att en positiv, stödjande relation mellan lärare och elev är väsentlig för elevers utveckling och lärande. I en intervjustudie, genomförd av tre forskare vid Högskolan Kristianstad, undersöks hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar relationer och relationskompetens i arbetet med elever i svårigheter.

Lärare i ämnet idrott och hälsa har efterfrågat mer kunskap om hur de kan göra lärmiljön mer tillgänglig. Särskilt för elever som möter svårigheter i det sociala samspelet. Därför har Skolforskningsinstitutet, tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, tagit fram en forskningsöversikt med den inriktningen.

I den här studien riktar forskarna Jan Hjelte och Jens Ineland uppmärksamheten mot hur olika yrkesgrupper som arbetar i skolan uppfattar kvalitet i bemötandet av elever med intellektuella funktionsnedsättningar.

Förmedla till de elever som behöver anpassningar att de är lika mycket värda som de som inte behöver anpassningar. Tänk på att även anpassa och kommunicera betygskriterierna. Och låt alltid elever som är i behov av särskilt stöd göra sina röster hörda – det gynnar alla.

En tydlig struktur för dagen och undervisningen är bra för de flesta. Att ha rutiner skapar trygghet och kan minska stress. I det här numret av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om hur en skola och två kommuner arbetat för att utveckla strukturer, synsätt och undervisning. (pdf)

Forskarna Ann Nordberg och Katharina Jacobsson har undersökt hur förskollärare och specialpedagoger kartlägger barns språk och kommunikation i förskolan, samt hur de ser på begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.