Varför är naturbaserade lekmiljöer viktiga och hur kan de skapas för barn på urbana förskolor och skolor? Fredrika Mårtensson, miljöpsykolog och forskare vid SLU, har studerat utemiljöns betydelse för hälsa och utveckling sedan 90-talet. 

I ett nationellt initiativ lett av SKR och Ifous samverkar 18 nationella aktörer i framtagandet av ett scenarioverktyg om AI för skolhuvudmän som kommer att lanseras 1 juni 2026.

Ulf Blossing är professor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Under lång tid har han ägnat sig åt frågor som rör skolutveckling och hur skolorganisationer kan utvecklas och förbättras. (webbradio)

Folkbildningspodden gästas av Gustav Fridolin, Stadsmissionens folkhögskola och Jenny Viklund, Umeå folkhögskola. De senaste åren har de parallellt med sitt arbete deltagit i folkbildningens licforskarskola. Gustav har forskat om deltagares identitetsskapande och Jenny har forskat om hur olika lärare tolkar motsvarandebegreppet. (webbradio)

Blivande samhällskunskapslärare förbereds olika väl för att undervisa om ”fake news”, AI och digital påverkan. Ny forskning från Umeå universitet visar att ansvaret i lärarutbildningen ofta är otydligt och att viktiga kunskaper riskerar att hamna mellan stolarna.

Det talas ofta om ett gap mellan teori och praktik inom utbildningsvetenskap. Med erfarenhet som lärare har Sara Viklund vid Institutionen för estetiska ämnen sett hur de två kan berika varandra. Hennes avhandlingsarbete fokuserar på samverkan mellan universitet och skolhuvudmän i olika former, och hon följer flera samverkansprojekt över tid. Den nyligen publicerade artikeln bygger…

Pappersbaserade och digitala läsprov mäter i stort sett samma grundläggande läsförmåga. Men digitala läsprov ställer också krav på att elever kan navigera i icke-linjära texter, välja relevant information och sammanställa innehåll från flera digitala källor. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Lärare och studenter får verktyg för att använda AI klokt i utbildningen. I simuleringar med avatarer tränar de på att hantera utmaningar i undervisning. Det och mycket annat pågår i AIST-labbet, en ny tvärvetenskaplig satsning vid Linköpings universitet.

Inom forskningen presenteras nya resultat som pekar på att ätsvårigheter hos barn är relativt vanligt. Men även om kunskapen ökar, står Sverige till stora delar utan rätt resurser för att hjälpa barnen. Det säger erfarna forskare vid Lunds universitet, som sett problematiken från olika håll.

Tre speciallärare och specialpedagoger berättar om uppdraget att vara vetenskapligt uppdaterad.

I Gävlestadsdelen Sätra, ett område med hög andel ­fler­språkiga barn, utbildas pedagoger i skola, förskola och fritidshem i Dialogic Reading. Resultaten ger mersmak.

Debatten om hur samhället ska hantera barn som begår brott är långt ifrån ny. Ulrika Norburg, historiker och lektor i specialpedagogik, ser paralleller mellan 1800-talet och dagens politiska diskussioner. Och ser att historien riskerar att upprepa sig om man inte drar lärdom av det förflutna.