Equity in education is a widely shared objective in Europe; however, its realisation in practice remains complex, with resource allocation as a central determinant. This systematic review reports on the current state of empirical research concerning funding models for special education from an equity perspective. (pdf)

Målet för professor Linda Fälth är att fler elever ska lyckas genom utvecklad undervisning i tidig läsning och att färre ska halka efter redan i lågstadiet.

För att stärka yrkeslärarutbildningen behövs mer forskning och en starkare koppling mellan skola, arbetsliv och lärarutbildning. Därför etableras nu Forskarskolan för yrkesdidaktik och skola, arbetsliv och lärarutbildning i samverkan (FYSALIS). Forskningen riktar sig till lärarutbildare inom yrkeslärarprogrammen och kommer att bedrivas i samabete mellan fem universitet och högskolor i Sverige.

Mobbning handlar inte enbart om enskilda elevers beteenden, utan även om skolan som institution. Det visar en studie av Paul Horton, Camilla Forsberg och Robert Thornberg, forskare vid Linköpings universitet.

AI har blivit en större del av våra liv, även i skolan blir det vanligare att man använder AI för att plugga men ibland också fuska. Så hur ska lärare hantera den här utvecklingen?

Ett forskningsprojekt på Oxledsskolan i Partille ledde till att alla deltagande elever blev godkända på nationella proven i matematik. Mattelärarna har fokuserat på taluppfattning och talrelationer istället för enstegsräkning. Metoden har väckt stort intresse bland andra lärare.

Religion, mänskliga rättigheter, demokrati och historia är exempel på ämnen som kan väcka starka känslor i klassrummet. För lärare innebär det både en utmaning och en möjlighet. Med rätt förutsättningar kan kontroversiella frågor bli kraftfulla ingångar till lärande – men utan tydliga ramar riskerar samtalen att bli polariserade.

Alla elever bär på föreställningar om hur det förflutna hänger samman med nutiden och varje elev tolkar sin samtid genom ett så kallat historiemedvetande. När historielärare berör ämnen som väcker starka känslor blir detta särskilt tydligt, menar forskaren Kenneth Nordgren.

Att läsa och diskutera skönlitteratur kan göra kontroversiella frågor mindre laddade och stärka elevers förmåga att resonera om etik och livsfrågor. En omfattande studie visade fördelar med att anpassa undervisningen till frågor som eleverna själva tycker är viktiga – som utbildning, framtid och relationer.

När ett ämne väcker starka känslor i klassrummet kan lärare undvika det. Men att undervisa om känsliga ämnen och kontroversiella frågor är nödvändigt och samtal gör det möjligt, menar forskaren och tidigare läraren Christer Mattsson.

Although school absenteeism is often described as a growing problem, it has long posed challenges for educators. This article explores how unwanted school absenteeism was problematised in Sweden between 1945 and 1975. (pdf)

Under de senaste åren har ordet hemmasittare blivit centralt i debatten om frånvaro i skolan, och ofta landar förklaringen i att det handlar om psykisk ohälsa. En ny studie har utforskat synen på skolfrånvaro mellan 1945 och 1975 – med hopp om att vi kanske kan lära oss något av historien.