With COVID-19 creating a scenario where "things a year ago that seemed impossible are not," educators and advocates see a system ripe for change.

I Gävle vet lärarna vilka barn som är utsatta och de stoppar mobbningen av minst tre av fyra elever varje termin, säger Peter Gill, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Hallå där, Lena O Magnusson, forskare och författare till rapporten ”Barn, böcker, delaktighet­ och inflytande”, om ett bokstartsprojekt i Gävleborg.

Förskollärarna Linda Bjällerstedt och Sara Bergström berättar om arbetet bakom barnens äventyr. De passar också på att tipsa om hur du kan komma igång med drama och digitala verktyg.

Svampprojektet växte fram av en slump på förskolan Kronan i Stockholm. Intresset tog snabbt fart och strax var alla i gång med att undersöka och utforska svampar.

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

Svaga elever i högpresterande matematikklasser, i synnerhet pojkar, känner mer skam jämfört med elever som går i lågpresterande matematikklasser. De starkare eleverna känner sig i sin tur mer uttråkade och njuter mindre av matematiken i högpresterande matematikklasser, visar en ny studie.

De nationella matematiska målen styr bilden av vad som ska undervisas i förskolan, men saknar metodanvisningar. Forskaren Laurence Delacour har upptäckt skillnader i hur man undervisar i matematik till barn som har svenska som modersmål eller som förstaspråk och till flerspråkiga barn.

"Det är tydligt att vår skolledning ser pandemin som en händelse som inte riktigt angår dem eller kräver något särskilt av dem. När personalen uttrycker oro eller ställer krav på någon slags ledarskap blir de närmast förvånade och provocerade", skriver en anonym gymnasielärare.

Förskolan är en uppskattad samhällsinstitution som många känner till och har erfarenhet av. Ändå känner sig många förskollärare och barnskötare missförstådda. Hur kan det komma sig? Och går det att göra någonting åt det? Det är några av frågorna som ställs en ny bok av förskoleforskaren Linn Eckeskog vid Umeå universitet.

Under drygt två år har projektet #pluggavidare genomfört aktiviteter för både vuxna och ungdomar. Projektet har nu utvärderats och attityderna till skola och utbildning har undersökts genom en enkät som nästan tretusen personer som bor, jobbar eller pluggar i Karlskoga svarat på.