Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning möter ofta utmaningar när de ska förstå innehållet i texter, vilket kan påverka deras lärande, självständighet och delaktighet i samhället. Den här studien undersöker om digital teknik, i form av uppläsningsfunktioner (text-till-tal), kan underlätta arbetet med texter och stärka elevernas förståelse.

Hur läraren mår påverkar inte bara hen själv utan även hela klassens välbefinnande. Forskare vid Åbo Akademi har undersökt hur elevernas engagemang, utmattning och cynism påverkas av lärarens arbetsrelaterade välbefinnande, och resultaten visar att en cynisk lärarattityd kan minska hela klassens engagemang.

Historiskt sett har skrivande uppfattats som en aktivitet som oftast sker i en skribents hjärna. Hur blir det då med skrivprocessen när skrivandet sker med flera personer och med olika verktyg? En ny doktorsavhandling av Mindy Svenlin, vid Umeå universitet och Åbo Akademi, pekar på att det är nödvändigt att uppdatera synen på skrivande och…

Ifous lanserade nu Edtest 3.0, en uppdatering av verktyget som skolor använder för att utvärdera läromedel. Den nya versionen gör det möjligt att granska både digitala och tryckta lärverktyg i samma metodstöd, och att skolorna själva initierar utvärderingarna i stället för bolagen. För skolhuvudmän och rektorer innebär det ett tydligare och mer samlat beslutsunderlag.

Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning. Hans forskning visar hur upplevda klasskillnader präglar deltagarnas självbild och syn på studierna, vilket krockar med folkhögskolans pedagogik.

Når treåringene bytter til en avdeling med store barn i barnehagen, må de tilpasse seg de andre barna og forhandle om sin plass, viser forskning.

Hur ser mångfald ut i svenska förskolor? En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur policyn kring olika språk och kulturer används i praktiken och hur den påverkar vardagen i förskolorna. Resultaten visar hur möten mellan barn och vuxna formas av både styrdokument och det dagliga arbetet. Resultaten visar också hur det påverkar barns…

Pedagogerna Naima Zairovic och Marie Myntti har deltagit i ett praktiknära forskningsprojekt om förskolepedagogik i flerspråkiga barngrupper. Projektet har förändrat deras perspektiv och utvecklat undervisningen. Nu delar de med sig av sina erfarenheter i ett inspelat webbinarium du kan se här på Lärtorget.

I boken Transspråkande i alla klassrum delar Bergsjöskolans lärare, biträdande rektor och forskare med sig av sina tankar kring utvecklings- och forskningsarbete om transspråkande. Genom många konkreta exempel från undervisningen vill lärarna sprida kunskap och inspiration till andra skolor.

Hur kan förskolan rusta barn att bli källkritiska och medvetna medieanvändare? Hur stärker vi barns förmåga att reflektera kring vad som är sant – och hjälper dem hitta pålitliga källor? De frågorna undersöker pedagogerna på Dimvädergatans förskola i ett praktiknära forskningsprojekt tillsammans med forskare från Göteborgs universitet. 

Elevers egna erfarenheter av bilder och andra visuella uttryck borde få större utrymme i gymnasiets bildundervisning. Det skulle göra undervisningen mer relevant och stärka elevernas kritiska förmågor, anser forskaren och bildläraren Mari Hysing.

Simuleringar är komplement och ska inte ersätta laborationer. Det framhåller Fredrik Holmelin, forskningsingenjör vid Göteborgs universitet. I en ny studie har han undersökt hur bra gymnasie­elever lär sig kemi med hjälp av dator­simuleringar jämfört med vanlig undervisning.