Under fem terminer mellan hösten 2016 till och med hösten 2018 genomfördes ett skolutvecklingsprojekt på en skola med knappt 1200 elever i en närförort till Stockholm. Utvecklingsprojektet leddes av artikelförfattarna och vilade på en form av kollegialt lärande med undervisningsutveckling som mål. Denna artikel bygger på en studie som genomförts i slutet av nämnda skolutvecklingsprojekt.…

Både högpresterande elever i engelsktalande skolor och nyanlända elever bedöms och betygsätts på orättvisa grunder. Det visar en omfattande studie av lärares syn på hur de gör när de bedömer sina elever.

Maria Hedlin, professor i pedagogik, och Eva Klope, lektor i pedagogik, ska undersöka hur gymnasieelever som läser på restaurang- och livsmedelsprogrammet, och hotell- och turismprogrammet ser på sexuella trakasserier som kan förekomma från gäster.

Digitaliseringen inom skolan ökade takten dramatiskt när pandemin blev ett faktum och många skolor gick över till distansundervisning. Vad har man sett för resultat och vad blir kvar när pandemin är över? Professorerna Per Andersson och Lars-Gunnar Mattsson diskuterar. (webb-radio)

Børn med ADHD sover væsentligt bedre, når de har en kugledyne over sig om natten. Det viser dansk forskning offentliggjort i JSciMed Central. Samtidig blev børnenes adfærdsmæssige problemer i skoletiden halveret i de otte uger, børnene deltog i forsøget.

Påfaldende mange skolebørn med ADHD, autisme eller svag begavelse bliver ofre for et eller flere seksuelle overgreb, viser politiets anmeldelser. Familier med alkoholmisbrug og vold har sværere ved at beskytte børnene imod overgreb.

Førskolebørn med ADHD har en dårligere livskvalitet end andre børn, viser forskning. Men deres livskvalitet kan forbedres væsentligt med en målrettet indsats til forældrene. ”På lang sigt kan det have stor betydning for børnenes prognose”, siger forsker Liva Bundgaard Larsen fra Aarhus Universitet til au.dk.

Villkoren för barns lek har förändrats i och med digitaliseringen. Lekplatser, lekkamrater och lekaktiviteter och är ofta ’gömda’ i digitala verktyg, vilket har gjort det svårare för vuxenvärlden att förstå barns lek. "Det är viktigt för skolorna att erkänna och förhålla sig till variationen av lärandeerfarenheter som dagens barn har," säger Marina Wernholm om sin…

Lärmiljön ska fungera för alla barn, elever och vuxenstuderande, oavsett funktionsförmåga. För att lyckas med det kan man behöva hjälp utifrån. I det här numret av tidningen Lika värde kan du läsa om verksamheter som fått olika former av stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten i sitt utvecklingsarbete.

Högstadieelever med funktionsnedsättning upplever att de litar mindre på sin kompetens och har sämre förutsättningar att delta i idrottsundervisningen än sina typiskt fungerande klasskamrater. Detta kan påverka såväl skolprestationerna som deras val av livsstil. Karin Bertills från högskolan i Jönköping visar i sin avhandling på problem dessa barn stöter på i idrottsundervisningen, men också på…

Samverkansprojektet ”Barn med flerfunktionsnedsättning – samspel och social inkludering” har nyligen avslutats med en rapport med samma namn. Projektet startades 2015, och var ett samarbete mellan Årstaskolan i Uppsala och forskare vid Uppsala universitet. Nina Klang är en av forskarna. Hon är lektor i pedagogik och har tidigare arbetat som lärare. (s.11)

Om barn har långvarig smärta kan det leda till funktionsnedsättning som påverkar såväl barnet som familjen i stor utsträckning. Nu visar en avhandling av Camilla Wiwe Lipsker från Karolinska institutet att mer än vart fjärde barn som söker vård för långvarig smärta också har neuropsykiatriska symtom som tyder på ADHD eller autism. (s.2)