Lärmiljön ska fungera för alla barn, elever och vuxenstuderande, oavsett funktionsförmåga. För att lyckas med det kan man behöva hjälp utifrån. I det här numret av tidningen Lika värde kan du läsa om verksamheter som fått olika former av stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten i sitt utvecklingsarbete.

Högstadieelever med funktionsnedsättning upplever att de litar mindre på sin kompetens och har sämre förutsättningar att delta i idrottsundervisningen än sina typiskt fungerande klasskamrater. Detta kan påverka såväl skolprestationerna som deras val av livsstil. Karin Bertills från högskolan i Jönköping visar i sin avhandling på problem dessa barn stöter på i idrottsundervisningen, men också på…

Samverkansprojektet ”Barn med flerfunktionsnedsättning – samspel och social inkludering” har nyligen avslutats med en rapport med samma namn. Projektet startades 2015, och var ett samarbete mellan Årstaskolan i Uppsala och forskare vid Uppsala universitet. Nina Klang är en av forskarna. Hon är lektor i pedagogik och har tidigare arbetat som lärare. (s.11)

Om barn har långvarig smärta kan det leda till funktionsnedsättning som påverkar såväl barnet som familjen i stor utsträckning. Nu visar en avhandling av Camilla Wiwe Lipsker från Karolinska institutet att mer än vart fjärde barn som söker vård för långvarig smärta också har neuropsykiatriska symtom som tyder på ADHD eller autism. (s.2)

Att lägga schema är inte det enklaste, men ett gott samarbete underlättar – även om man har olika personligheter. Det kan specialpedagogen Gunilla Paulsson och rektorn Katrin Olsson vittna om.

Pojkar läser betydligt mindre än flickor. Det stämmer – förutsatt att man enbart tittar på traditionell bokläsning. Men en ny studie visar att ljudböcker lockar killar till läsning i högre utsträckning än tjejer. Och många lägger mycket tid på lyssningen. Vi lät forskaren bakom rapporten tipsa om hur lärare kan dra nytta av undersökningens resultat.

Unga hamnade hemma framför skärmen när skolor stängde och idrotten lade ner. En av tre mellan 16-20 år har rört sig mindre under coronapandemin, visar en studie från Malmö universitet.

Förståelse och kunskap kan omvandlas till kompetens när lärare får erfarenhet av att själva delta i att arbeta fram lösningarna. Så här kan kollegial handledning gå till rent praktiskt.

I stället för att bara göra individuella anpassningar vill specialpedagoger hellre skapa arbetssätt för hela skolan, där tydliga ramar är till stöd inte bara för enskilt behövande elever utan för hela klassen.

Förståelser av normer och normkritik bygger på abstrakta föreställningar om inkludering och exkludering, men kan också vara kopplade till kroppsliga praktiker och fysiska ting. I denna studie undersöker forskare från Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad både de värderingsmässiga, fysiska och materiella omständigheter som skapar och omskapar normer i idrottsundervisningen.

Forskarna Sirpa Lappalainen, Mattias Nylund och Per-Åke Rosvall analyserar i denna artikel föreställningar om jämlikhet i gymnasieskolans läroplan – en jämförelse mellan Sverige och Finland från 1970- till 2010-talet.

Tack vare internet har det aldrig varit lättare att ta del av forskningsrön och annan information om hälsa. Men vad är trovärdigt? Och hur ska man tolka motstridiga argument? En ny avhandling undersöker hur gymnasieelevers förmåga till kritisk granskning kan utvecklas i naturvetenskaplig undervisning.