I rektorns och förskollärarens ansvar ingår att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet och att arbeta för en pedagogisk samsyn i arbetslaget.

Vi bad fyra förskollärare reflektera kring vårt tema Jämlik och jämställd.

Är det skillnad på jämlikhet och jämställdhet? Hur kan vi uppmuntra barnen att bli mer medvetna om allas olika förutsättningar och att både ge och ta plats?

Arbetet med jämställdhet i förskolan nämns på flera ställen i läroplanen. Det är en stor och viktig del av vårt uppdrag, något som gör skillnad för barnen och för framtidens samhälle. Vi som arbetar i förskolan kan och ska göra skillnad.

I arbetet med jämställdhet behöver vi arbeta med barnens delaktighet. De behöver få vara med och påverka för att utbildningen ska bli hållbar. Visa nyfikenhet för barnets tankar och bjud in till reflektion.

Med hjälp av pedagogisk kartläggning ska pedagogerna komma fram till vilket stöd som behövs – men då behöver man först ha lagt märke till att barnet är i behov av stöd. Finns det en risk att flickor, vars problematik ofta inte märks tydligt, inte får den uppmärksamhet och det stöd de skulle behöva?

Varför finns det flicklekar och pojklekar? Även om den femåriga flickan sitter i baksätet när hennes mamma kör bilen är det hennes treåriga bror bredvid henne som håller en leksaksbil i handen och som tillsammans med andra pojkar leker Blixten McQueen.

Fler barn som lekte med varandra, mindre framträdande genusmönster och en tydligare kommunikation – forskningsprojektet Normmedvetna rum för lek och lärande ledde till en mer hållbar lek. Dessutom blev lekarna mer fysiskt flyttbara mellan rummen istället för att vara fixerade vid platser och material.

Ett normkritiskt förhållningssätt har blivit den gemensamma plattformen i arbetet med jämställdhet i Lustigkulla förskola. Rektor Agata Viltelund vill att jämställdhetsarbetet ska vara levande i diskussioner och samtal.

Fler barn som lekte med varandra, mindre framträdande genusmönster och en tydligare kommunikation – forskningsprojektet Normmedvetna rum för lek och lärande ledde till en mer hållbar lek. Dessutom blev lekarna mer fysiskt flyttbara mellan rummen istället för att vara fixerade vid platser och material.

Sjalar, hattar och glasögon istället för prinsessklänningar och supermandräkter. Normkritiska sagor istället för klassiska barnböcker. I jämställdhetsdiplomerade förskolan Hagahuset finns utrymme för olikheter och mångfald i lärmiljöer, material och lek. Med tiden har pedagogerna breddat perspektivet och idag handlar arbetet också om jämlikhet.

Den digitala tekniken ses ofta som något genusneutralt med lika stor attraktionskraft på både flickor och pojkar. Men forskning om jämställdhet i förskolans digitalisering pekar på motsatsen. Genomförs inte jämställdhetsuppdraget medvetet riskerar könsstereotypa föreställningar att reproduceras och öka, skriver Farzaneh Moinian, Fil.dr i pedagogik vid Uppsala universitet.