Under ett år är det fullt fokus på språket på tio förskolor i Malmö. På Sofia förskola lyfter de relationen till vårdnadshavare som extra viktig. "Där behöver vi bygga broar", säger förskolläraren Djenana Gozic.

Med ett flerspråkigt fokus och mångspråksböcker i biblioteket arbetar Sofielundsskolan enligt devisen “Alla språk är kunskapsspråk”. "Det handlar om social rättvisa och det är identitetsstärkande", menar Fredrik Lindskoug, skolbibliotikarie.

Med strukturerna i kooperativt lärande skapar Sophia Oderup och Moa Danielsson mer fokus och arbetsro i klassrummen på Lindängeskolans högstadium. Att de två undervisar och planerar många arbetsområden tillsammans i skolans tvålärarsystem är en stor fördel.

Barn med behov av särskilt stöd måste vara utgångspunkten för hur pedagogerna i förskolan organiserar undervisning och utbildning varje dag. Det menar Ulrika Dahlberg, rektor i område väster.

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. "Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll", säger Malin Pantzar,…

Att förändra en skolkultur är inte något som låter sig göras i en handvändning. På Djupadalsskolan har arbetet med att förändra och bygga nytt varit långsiktigt och ihärdigt. "Vi började från början och har byggt helt nytt – allt från organisation och planer till den pedagogiska utvecklingen", berättar rektor Christina Simfelt.

Monika Nilsson är slöjdlärare och nätverksledare i ett nystartat slöjdnätverk i Malmö. Tanken är att skapa en samsyn på bedömning och betygsättning i ämnet. På Rosengårdsskolan arbetar eleverna tematisk i slöjd i hård och mjuk slöjd, som Monika Nilsson, uttrycker det.

Genom frågebatteriet i google-presentation ”Jag i skolan” vänjer sig eleverna på Djupadalsskolan från förskoleklass och framåt vid att styra utvecklingssamtalen. Lärarna som varit med och tagit fram materialet menar att det blir mer likvärdigt och rättvist för eleverna.

Att arbeta med hållbarhet i förskolan är så mycket mer än att diskutera sopsortering. Förskoleområde N1:s arbete har lett till att frågor och tankar kring barns inflytande och delaktighet har lyfts upp – på riktigt. Det har också lett till nytt sätt att organisera verksamheten.

Istället för att sitta inne i ett klassrum är KTH:s studenter på Datateknik och Medieteknik ute och promenerar på sina seminarier. Ett upplägg som har flera fördelar. Dels är det en mer coronasäker undervisningsform än undervisning i klassrum, dels finns det klara pedagogiska vinster med upplägget, enligt Olle Bälter, lektor i datavetenskap på KTH.

Tim Jarvis, Senior Master and Guidance Counsellor, South Africa: Our students are now back at school, as they are in most places around the world. However, like a tidal wave after the earthquake the educational impact is yet to be fully felt especially for the less fortunate members of our communities.

Innan år 2020 var trycket både utifrån och inifrån organisationen stenhård på lärarna. Det har inte förändrats av en pandemi utan istället, och som sig bör, förväntas skolan bära det framtida samhället. Problemet är att styrsystemet för skolan inte fungerar — och att det blir den enskilde läraren som alltid ställs till svars för skolans…