Vilken hjälp behöver gymnasieelever som har hög skolfrånvaro och inte når målen, om de själva får välja? Helena Hemmingsson, professor i specialpedagogik, berättar om en undersökning där knappt 500 elever fick ange de områden där de helst vill ha stöd. (webb-tv)

Det finns en koppling mellan ledarskapet i en skola och elevernas skolk. Joacim Ramberg, universitetslektor vid specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, berättar om en studie av sambanden mellan elevers rapporteringar kring skolk och lärares skattningar av skolans ledarskap. (webb-tv)

Åtgärder för att få en frånvarande elev tillbaka till skolan måste bygga på elevens egen motivation. Anna Borg, samordnare för skolfrågor på KIND, och Gunilla Carlsson Kendall, leg. psykolog, berättar om framgångsfaktorerna bakom Nytorpsmodellen för att förebygga och åtgärda utanförskap i skolan.(webb-tv)

Efter att samtliga salstentor anonymiserades på Stockholms universitet 2009, fick personer med utländskklingande namn något sämre betyg än tidigare. Det skulle kunna tolkas som att denna grupp blev positivt diskriminerad innan anonymiseringsreformen. Men denna trend syntes även en period före reformen, vilket tyder på att något annat än själva anonymiseringsreformen kan ligga bakom.

Vilka effekter har skolvalet och friskolor egentligen på den svenska skolans kvalitet, likvärdighet, skolsegregation och betygssättning? Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren sammanfattar den empiriska forskningen på området.

Ämnesläraren och ledarskapsföreläsaren Jonas Nilsson väntade länge på ett ledarskapslyft från Skolverket. Men när det aldrig kom något beslutade han sig för att ta saken i egna händer.

Att ha skolkamrater från samma ursprungsregion som en själv har långsiktiga effekter både på individens relation och arbetsresultat. Det är en av slutsatserna från en ny nationalekonomisk studie av skolsegregation i Sverige, från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Sedan coronapandemin satte stopp för resor och stora folksamlingar har många doktorander fått försvara sin doktorsavhandling framför en skärm. Men det digitala formatet har också skapat nya valmöjligheter och gett fler chansen att ta del av vårens disputationer. Curie har talat med några nyblivna doktorer.

Tillämpad utbildningshistoria blir till hösten en ny forskningsinriktning i Sverige. Den riktas mot alla nivåer i skolan, från förskola och uppåt och får nio nya doktorandtjänster, på fyra olika universitet. Ledare blir Johannes Westberg.

Arton år gammal tog Suzanne Lundvall SM-guld i gymnastik. Efter en lång karriär som idrottslärare och sedan som forskare anställs hon nu som professor i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Elever som med egna sinnen får upptäcka naturen i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön. Det visar Margaretha Hägglunds avhandling (webb-tv).

Relationen mellan lärare och forskare behöver diskuteras om vi vill undvika att forskning om undervisning ska bli reducerad till forskning om lärares lärande, menar Inger Eriksson, professor i pedagogik.