I en artikel diskuterar Bosse Bergstedt, professor i pedagogik, Høgskolen i Østfold, hur kvantfysik kan bidra till en transformering av pedagogisk vetenskap. 

Robert Walldén, en av de utsedda granskarna av Skolforskningsinstitutets översikt, menar att kritiken mot råden om skrivundervisning träffar fel.

Mange unge mangler livsviktig næringsstoff, viser ny studie. "Kjempeskummelt", sier norsk professor.

Många skolor ser datadrivna metoder som ett sätt att höja utbildningskvaliteten. Potentialen är stor – skolans värld är full av intressanta data att analysera. Men det finns också hinder på vägen.

I Svenskt Näringslivs rapport har forskaren Gabriel Heller Sahlgren tagit fram ett femtiotal kvalitetsindikatorer för vård, skola och omsorg. (pdf)

Det är en myt att de privata alternativen inom välfärden underpresterar jämfört de de offentligt drivna verksamheterna, visar en rapport. ”I genomsnitt presterar den privata välfärdssektorn inte bara lika bra, utan ofta bättre”, sa forskaren Gabriel Heller Sahlgren under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Den här studien handlar om lärare i anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. Studien undersöker lärarnas pedagogiska prioriteringar för att möta de ökade kunskapskrav som finns på elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och elevernas behov av att lära sig praktiska och estetiska färdigheter. 

För fyra år sedan beslutade Herrgärdsskolan i Västerås att uppdatera läromedlen i matematik – valet föll på Rik matematik – ett läromedel som utvecklats på MDU av forskare och matematiklärare. Resultaten har varit tydliga, elevernas förståelse och delaktighet har ökat markant.

– Vi väver alltid ihop teori och praktiska aktiviteter. Eleverna ska tillämpa sina kunskaper om biologisk mångfald anpassade till sina behov och förutsättningar, säger forskaren Peter Lampert som utvecklar undervisning för hållbar utveckling.

Att göra något praktiskt i undervisningen är roligt. Det använder läraren Linn Hansen för att skapa lärande laborationer i biologi på högstadiet.

I stället för att memorera fakta om materia och molekyler fick eleverna resonera och experimentera sig fram till hur materia är uppbyggt med hjälp av en ”marsians” perspektiv. Resultatet blev en djupare kunskap hos eleverna.

Virtuella labb kan underlätta elevers förståelse för experiments logik och förlopp tack vare att faktorer som exempelvis tid kan manipuleras. – Ett experiment som behöver två veckor eller längre på sig i verkligheten kan göras under en lektion virtuellt, säger Emma Edstrand som är universitetslektor i lärandemiljöer och digitalisering vid Högskolan i Halmstad.