I stället för att bara göra individuella anpassningar vill specialpedagoger hellre skapa arbetssätt för hela skolan, där tydliga ramar är till stöd inte bara för enskilt behövande elever utan för hela klassen.

Förståelser av normer och normkritik bygger på abstrakta föreställningar om inkludering och exkludering, men kan också vara kopplade till kroppsliga praktiker och fysiska ting. I denna studie undersöker forskare från Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad både de värderingsmässiga, fysiska och materiella omständigheter som skapar och omskapar normer i idrottsundervisningen.

Forskarna Sirpa Lappalainen, Mattias Nylund och Per-Åke Rosvall analyserar i denna artikel föreställningar om jämlikhet i gymnasieskolans läroplan – en jämförelse mellan Sverige och Finland från 1970- till 2010-talet.

Tack vare internet har det aldrig varit lättare att ta del av forskningsrön och annan information om hälsa. Men vad är trovärdigt? Och hur ska man tolka motstridiga argument? En ny avhandling undersöker hur gymnasieelevers förmåga till kritisk granskning kan utvecklas i naturvetenskaplig undervisning.

I del 3 av Skola och samhälles samling av reflektioner under corona-pandemin skriver gymnasieläraren Karin Berg under rubriken "Vem tar egentligen ansvar för svensk skola?".

Alexander Skytte, lärare, berättar i sin bok om den turbulenta skolupplevelse som kan bli följden av att växa upp – och gå i skolan – med adhd och autism.

”Varför lyssnar de inte? Våra resultat visar ju tydligt att lagen behöver ändras!” Mer än en forskare har brottats med hur man gör sig hörd i maktens korridorer. Statsvetaren Åsa Knaggård vid Lunds universitet menar att det är viktigt att förstå det politiska spelet och anpassa sin kommunikation efter det.

Hur mycket och vilken tid på dygnet som treåriga barn rör sig ska nu undersökas i en studie vid Umeå universitet. Treåringarna kommer att få bära ett aktivitetsarmband som registrerar hur aktiva de är. Studien blir den största i sitt slag i världen.

Det har blivit tydligt att det vore förödande att ersätta skol- och campusförlagd utbildning med distansutbildning i större skala, skriver Malin Tväråna, lärare, lärarutbildare och forskare.

Basprogrammet om våld mot barn, är Sveriges första digitala utbildning för yrkesverksamma som möter barn och unga i sitt dagliga arbete. Utbildningen är framtagen av Barnafrid, nationellt kunskapscentrum om våld mot barn vid Linköpings universitet.

För att väcka tankar som leder till kunnande ska man enligt författaren och specialpedagogen Helena Wallberg ställa frågor, vara specifik och undvika påståenden. "När återkoppling används på rätt sätt är det ett effektivt verktyg för att skapa motivation, inkludering och ökat lärande," säger hon.

Vill du utveckla ditt ledarskap? Då måste du utmana dig själv och börja prata om det med dina kollegor. Här ger lärarna Karin Boberg och Anna Sterlinger Ahlring sina bästa tips för att äga klassrummet.