”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

I Portugal har skolresor genom historien använts för att modernisera skolundervisningen och samhället. Detta som ett led i arbetet med landets utveckling och framsteg. Det framkommer i en ny avhandling av Inês Félix vid Umeå universitet. Hon har granskat skolresornas historia, framförallt med fokus på statliga regleringar, utbildningsdiskussioner och undervisningsformer.

Svenska kommuner använder inte digitaliseringens möjligheter i tillräckligt hög grad. Oförmågan att nyttja budgeten på bästa sätt resulterar i kortsiktiga perspektiv och att digitala lösningar för kommuninvånarna inte får effekt. Det visar en ny rapport från Göteborgs universitet och Swedish Center for Digital Innovation.

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Under pandemin har Ekeskolan, en specialskola för elever med synnedsättning och funktionsnedsättning i Örebro, fått anpassa verksamheten. Bland annat får en elev med dövblindhet som är i en riskgrupp distansundervisning.

Hanna Sjögren, lärare och forskare i pedagogik vid Malmö universitet, svarar Malmös skolkommunalråd att hon glömmer problemet med segregation av elever med svenska som modersmål. Dessutom kan inte ansvaret för en god utbildning ligga på föräldrarna.

Malmö stads skolkommunalråd Sara Wettergren (L) menar att obligatoriskt skolval är den minst dålig strategin för att motverka skolsegregation. Då bostadssegregationen är påtaglig i städer som Malmö så löses inga problem genom att automatiskt placera barnen på närmaste skola.

Om utbildningsvetenskapliga begrepp hamnar i facket populära trender, så kan det lätt leda till att förenklade och generella recept för klassrummet proklameras och införs, något som inte gagnar vare sig elever eller lärare. Det menar professor John Hattie, verksam vid University of Melbourne.

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.

Utmanande och kritiska elever är inte önskvärda, konstaterar Janna Lundberg i sin avhandling i vilken hon har studerat vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitpräglad gymnasieskola. Elever som vill utmana genom att ställa frågor och locka till diskussion tillrättavisas. Här handlar det istället om att fostra eleverna genom passiv lydnad till en överordnad elit.…

Man ska se betänkandet "En mer likvärdig skola" som underlaget för en skolfinansieringsreform: den handlar om förbättrad resurstilldelning och minskad skolsegregation, skriver Johannes Westberg, professor.