Diskussioner kring anknytningsteori och inskolning i studiecirklar har hjälpt Claudia Romero Larsson och Ingrid Christenson i sina roller som förskollärare. Dessutom var en psykolog med under träffarna vilket bidrog till ännu mer trygghet.

Att se och uppleva platser och använda dem som källor är något som är väldigt användbart i historieundervisningen. "När jag har frågat elever på vilket sätt dessa besök har hjälpt dem så har jag fått varierande svar. Fyra av nio elever i årskurs 5 kände att stadsvandringen om Malmö under 1500-talet hjälpte dem när de…

I Glasbruksskolans fritidshem bygger eleverna städer och fotbollsarenor av Lego. På så sätt blir det lättare för eleverna att associera till samhället utanför skolan, menar Niclas Karlsson, grundlärare med inriktning mot fritidshem.

På Sofielundsskolan arbetar logoped och lärare tillsammans i klassrummet så att fler elever ska kunna tillgodogöra sig den språkliga träningen. Fördelarna med upplägget är många, menar Jenny Hilborn, logoped, och Petra Gunnarsson, grundskollärare.

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv. Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser? Det skriver Ebba…

Gården är en viktig arena för rörelse, fysisk aktivitet, utforskande och lek. De fysiska aktiviteter vi erbjuder och skapar förutsättningar för på gården kan ha många goda effekter på barns välbefinnande och hälsa – minskad stress, förbättrad motorik, ökad kondition och muskelstyrka. Det skriver Carina Andersson, rektor i Bergakottens förskola i Västerås, och Ulrika Fagerström,…

Rörelse och lek är avgörande för barns välmående och utveckling. Ändå har många förskolor små gårdar som begränsar aktiviteten. Hur gör man för att utnyttja sin lilla gård så bra som möjligt? Går det att kompensera en dålig utemiljö?

Barn tillbringar en stor del av sin tid i en miljö där omsorg, lek, lärande och utveckling ses som en helhet. I förskolans dagliga arbete har utemiljön länge varit en betydelsefull del och är det fortfarande. Den tid som barnen tillbringar utomhus sker dock alltmer på den egna gården och i mindre grad i olika…

Barns förmåga att både tänka och uttrycka sig är påverkat av tillgången till ord, men förutsättningarna är olika för olika barn och skillnaderna etableras i förskoleåldern, skriver Anna Tebelius Bodin, pedagog, föreläsare, författare.

Förskolan ska bygga på lust och glädje. På barnens intressen. Samtidigt har vi mål i läroplanen som vi ska arbeta med, delar som barnen har rätt till – oavsett intressen. Hur gör vi när dessa krockar och när intresset för att skriva är svagt? Det skriver Josefin Malm, Leg. förskollärare och pedagogista, och Sofie Källhage,…

Alla barn får inte samma rika och uttrycksfulla språk. Många behöver lägga mycket energi på att prata och lyssna, läsa och skriva och förstå kommunikation, medan andra gör det utan att anstränga sig eller tänka extra, skriver Catarina Sjöberg. Leg. logoped, författare och föreläsare.

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.