Alla kommunicerar, men inte alltid genom tal. En del barn och elever behöver alternativ eller kompletterande kommunikation, AKK. Vad är det och hur kan man använda det i förskola och skola? Heléne Hjert och Johnny Andersson, rådgivare på SPSM förklarar och ger några råd.
Gymnasieelever i Finland presterade sämre på prov under dagar med höga pollenhalter i luften, enligt en studie. "Det visar att pollenallergi har andra konsekvenser än bara rinnande näsa", säger allergiläkaren och professorn Christer Janson.
Hur kan AI hjälpa förskolans rektorer att få mer tid till sin personal och till att vara en närvarande ledare? Det undersöks just nu i ett forskningsprojekt i Göteborgs stad.
Ny bok om att bli sedd, hörd och tagen på allvar i samtal – och hur det påverkar relationer. "När vi bekräftar en annan persons känslor, tankar och beteenden genom validering skapar vi trygghet", säger Örebroforskaren Sara Edlund, som skrivit boken tillsammans med psykologen Elisabeth Malmquist.
Genom höjda förväntningar och rätt stöd har Carlforsska gymnasiet i Västerås fått sina elever i anpassad skola att samarbeta och bli mer självständiga. Inspirationen till förändring kom från deltagandet i Ifous FoU-program Kunskapsuppdraget i anpassad skola.
Skiljer sig 10-åringars läsförståelse när de läser på skärm jämfört med papper? Ja, i viss mån. Elever från socioekonomiskt svagare familjer har svårare för skärmläsningen.– Det är viktigt att vi fortsätter att träna barnen både på vanlig och på digital läsning, säger forskaren Elpis Grammatikopoulou.
Skolsegregationen har ökat i Göteborg. Elever med höga betyg söker sig till samma skolor, medan de med lägre betyg samlas på andra skolor, visar en studie gjord på Göteborgs universitet.
En ny avhandling från Karlstads universitet visar att skolor kan missa dyslexi hos särskilt begåvade elever. Det kan påverka elevernas psykiska mående negativt. Tove Ekelund, doktor i pedagogiskt arbete, beskriver hur elever med andra färdigheter kan klara tester som ska upptäcka läs- och skrivsvårigheter.
”Jag vill göra skillnad för vuxna elever som ofta tycker att matematik är svårt och samtidigt ge lärare forskning att luta sig mot i sitt dagliga arbete”, säger Annika Pettersson, doktorand i pedagogiskt arbete med inriktning matematikdidaktik vid Karlstads universitet.
Felicia Augustsson och Helen Brink, doktorander i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, är två av tre forskare som fått utmärkelsen och forskningspriset ”Article of the year 2025” av Nordiska Mensastiftelsen.