Blivande samhällskunskapslärare förbereds olika väl för att undervisa om ”fake news”, AI och digital påverkan. Ny forskning från Umeå universitet visar att ansvaret i lärarutbildningen ofta är otydligt och att viktiga kunskaper riskerar att hamna mellan stolarna.

Det talas ofta om ett gap mellan teori och praktik inom utbildningsvetenskap. Med erfarenhet som lärare har Sara Viklund vid Institutionen för estetiska ämnen sett hur de två kan berika varandra. Hennes avhandlingsarbete fokuserar på samverkan mellan universitet och skolhuvudmän i olika former, och hon följer flera samverkansprojekt över tid. Den nyligen publicerade artikeln bygger…

Pappersbaserade och digitala läsprov mäter i stort sett samma grundläggande läsförmåga. Men digitala läsprov ställer också krav på att elever kan navigera i icke-linjära texter, välja relevant information och sammanställa innehåll från flera digitala källor. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Lärare och studenter får verktyg för att använda AI klokt i utbildningen. I simuleringar med avatarer tränar de på att hantera utmaningar i undervisning. Det och mycket annat pågår i AIST-labbet, en ny tvärvetenskaplig satsning vid Linköpings universitet.

Inom forskningen presenteras nya resultat som pekar på att ätsvårigheter hos barn är relativt vanligt. Men även om kunskapen ökar, står Sverige till stora delar utan rätt resurser för att hjälpa barnen. Det säger erfarna forskare vid Lunds universitet, som sett problematiken från olika håll.

Tre speciallärare och specialpedagoger berättar om uppdraget att vara vetenskapligt uppdaterad.

I Gävlestadsdelen Sätra, ett område med hög andel ­fler­språkiga barn, utbildas pedagoger i skola, förskola och fritidshem i Dialogic Reading. Resultaten ger mersmak.

Debatten om hur samhället ska hantera barn som begår brott är långt ifrån ny. Ulrika Norburg, historiker och lektor i specialpedagogik, ser paralleller mellan 1800-talet och dagens politiska diskussioner. Och ser att historien riskerar att upprepa sig om man inte drar lärdom av det förflutna.

he use of English is extensive and normalized in many areas of Norwegian society. This article examines its role in Norwegian vocational education and training (VET), exploring how teachers and students view the use of English and English-language materials, and how their language environment impacts students’ learning opportunities. (pdf)

In this article, we examine the historical development and problematization of school absence in Denmark through a genealogical approach inspired by Foucault. We do so by tracing the shifting definitions and societal responses to absence and the discursive practices involved. (pdf)

Barn och ungdomar med adhd upplever ofta starka och snabbt skiftande känslor. Men hur påverkas deras tankar och sätt att hantera situationer när känslorna blir intensiva eller svåra att kontrollera?

Despite several decades of large-scale surveys in educational contexts, our understanding of what teachers and students do in classrooms in the process of teaching and learning different school subjects is still limited. (pdf)