School health educational content often entails different subject areas and a variety of topics that students are supposed to learn, and when taught in diverse classrooms, potentially positions students as at-risk. Using vignettes in interviews with migrant students in Sweden, the study focuses on views of the content of health education in relation to different…

Different educational systems, especially in highly accountable and so-called soft accountability systems place varying expectations on teachers. This study examines how different approaches to school accountability shape perceived roles and responsibilities by teachers. The study was conducted using the discursive dislocation method whereby four English and four Finnish teachers observed each other’s work in authentic…

This article focuses on the role of the principal in facilitating inclusive education policies in Sweden and Finland since 1990. It does so by analysing education union journals in both countries. (pdf)

This qualitative small-scale study aimed to better understand practitioner perspectives and experiences relating to barriers, guidance and support systems associated with children and young people's mental health within the primary classroom. (pdf)

Transitions between stages of schooling present well-known challenges for children with special educational needs and disabilities, including navigating new sites, people, practices, timetables and expectations. Site visits are often recommended for helping with transition, and yet such visits can be difficult to achieve for practical and logistical reasons. This study piloted the development of virtual…

The article describes a process where neurodivergent learners in a hostile environment learn to regulate and restrict their own behaviours, often without the provision noticing their distress and continuing to deliver inappropriate support, while misattributing blame to parents. (pdf)

Utsatta barn som kanske aldrig fått en chans, framför allt i skolan, är en hjärtefråga för Christel Sundqvist, nybliven professor i specialpedagogik vid Karlstads universitet. En ledstjärna är att hjälpa dem tidigt så att inte det uppstår problem senare i deras skolgång som leder till marginalisering och exkludering.

Utomhusaktiviteter ger större effekt på flickors motorik än på pojkars. Forskaren Nanne-Mari Luukkainen, som följt 627 barn i åldern 3 till 11 år, förklarar varför.

I arbetet som barnlogoped såg hon hur barn med språkstörning samt döva och hörselskadade barn kämpade för att få samma möjligheter som andra. Genom projekt som SKOP (Språk, Kommunikation Och Psykiskt välbefinnande) fortsätter Cecilia Nakeva von Mentzer att kämpa för att dessa barn och unga ska få det stöd de har rätt till.

Enligt vissa studier upplever upp emot 30 procent av eleverna en ångest inför matematiken. Matteångesten är något som drabbar även högpresterande elever. Enligt Johan Korhonen är ett botemedel att öva mera. Eleverna räknar för lite, vi borde ge mera läxor säger han.

Lidenskapstime og mer fysisk aktivitet gir flere barn en bedre skolehverdag.

Johan Hyrén vid Högskolan Väst skriver om vad som krävs för att bli en bra lärare. Han undervisar lärarstudenter i samhällskunskap och forskar parallellt i statsvetenskap.