Gymnasielärare Tina är svenska som andraspråkslärare. Hon undervisar på alla SVA-nivåer på sitt gymnasium, där hennes elever går på praktiska gymnasieprogram. När hon nu ska undervisa i litteratur från olika epoker, så upptäcker hon att väldigt få texter passar. Många texter upplever hon som stereotypiska enligt västerländsk tradition. Konsekvensen blir att eleverna blir mindre engagerade…

Vad är det som lockar pensionärer att studera på folkhögskola? Det ska ett forskningsprojekt vid Jönköpings universitet ta reda på.

Leka eller lära i förskolan? De senaste åren har frågan diskuterats både i Sverige och i andra länder. Men varför välja menar förskoleforskarna. Lek kan rymma både undervisning och social utveckling. Men bara om personalen vet hur de ska göra.

"Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.

Forskningen är entydig: Ju yngre barn, desto sämre lär de sig nya språk – i skolan. Det hela handlar om hur hjärnan utvecklas. Men det finns poänger med att ändå börja språkundervisning tidigt.

Moving slowly when implementing changes can help education leaders boost the success of new initiatives, writes Miriam Plotinsky, a learning and achievement specialist with Montgomery County Public Schools in Maryland. In this commentary, she offers guidance on how to methodically implement changes in the classroom, school and professional development.

There’s no need for funding or special training to bring these approaches and strategies into your classroom right away.

Undervisning i förskolan om hållbarhet måste tas på mer allvar, menar forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér.

Skenande klimat, migrationskriser, pandemier – och zombies. Det finns många katastrofer att oroa sig för, och dystopier har blivit en popkulturell trend som fascinerar barn. Ska förskolor ta upp det? I så fall konkret och vardagsnära, menar experterna – eller kanske inte alls.