Vi i skolan protesterar nu mot effektiviseringskrav, kommunalt dribblande med budgetar och mot “systemet”. Och jag håller med om kärnan i argumenten – ja, jag protesterar också! – men det finns något i proteststormen som skaver, skriver Edward Jensinger, skolledare och skribent.

Ungdomar som flytt till Sverige har svårt att klara övergången till de nationella gymnasieprogrammen, för att de inte ges tillräckligt med tid att klara behörighetskraven. Det visar ny forskning vid Luleå tekniska universitet.

Pia Brännkärr är doktorand vid Finlands svenskspråkiga universitet, Åbo Akademi i Vasa. Pia arbetar parallellt som universitetslärare i textilslöjd vid Åbo Akademi och är sedan juni 2019 nyantagen doktorand i doktorandprogrammet i pedagogiska vetenskaper: slöjdvetenskap.

Skärmarnas negativa effekter diskuteras ofta i debatten. Det som inte får lika stor uppmärksamhet är frågan om hur vi kan använda skärmarnas beteendepåverkande belöningssystem för att uppnå önskvärda beteenden i exempelvis vården och skolan. Det skriver forskaren Marina Arkkukangas.

Mobiltelefoner i klassrummet väcker känslor. Regeringen har pratat om förbud. Fel, tycker forskaren och läraren Anita Gricic Magnusson. I stället tipsar hon om hur du kan använda telefonerna i undervisningen.

Modersmålsundervisningen på Rosengårdsskolan i Malmö har blivit en mer naturlig del av elevernas skoldag. Skolan ger från och med höstterminen elever undervisning under skoltid.

Att använda flera språkliga resurser i NO-undervisningen skapar ökade möjligheter för lärande. Genom att eleverna även får använda sig av sitt förstaspråk i klassrummet kan de enklare relatera till tidigare erfarenheter och kunskaper.

Statistiskt finns det minst två elever med språkstörning i varje klass. På Värner Rydénskolan vill skollogopederna att elever med språkstörning ska känna igen sig i stödstrukturer och strategier, oavsett pedagog eller årskurs. Därför togs ett gemensamt arbetssätt och bildstöd fram.

Margareta Laumann, matematikutvecklare och förstelärare i matematik på Frölundaskolan, bloggar om vad som gör en matematiklektion ”perfekt”. Kanske är det ibland lärarens förmåga att se och plocka ihop de ”lösa trådarna” i elevernas förståelse som skapar en riktigt bra lektion. Här får vi följa med på en lektion om primtal, med elever i sjunde klass…

Är det möjligt för en dövblind 5-åring att utforska och ta plats i staden? Självklart. Om hen får rätt stöd. Bronsåldergatans specialförskola i Tynnered gav sig ut på äventyr i staden och skärgården.

Lärare, skol- och barnbibliotekarier kan dra nytta av varandras kompetenser. Alla yrkeskategorierna arbetar med att stärka barns läsning. Fast de har olika ingång i arbetet.