Ifau, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har studerat hur ekonomiska kriser påverkar ungdomars utbildnings- och karriärval och hur dessa beslut påverkar deras långsiktiga arbetsmarknadsutfall.

Ungdomar vars pappor blev arbetslösa inom industri och bygg under 1990-talskrisen valde oftare bort gymnasieprogram kopplade till dessa branscher. Som vuxna hade de högre sysselsättning och inkomster. Pappornas arbetslöshet verkar ha fungerat som en signal om risker i vissa branscher, visar en ny rapport från IFAU.

Teachers are now encouraged to use generative artificial intelligence (GenAI) tools to complete various school-related administrative tasks, with the promise of saving considerable amounts of time and effort. Drawing on interviews from 57 teachers across eight schools in Sweden and Australia, this paper explores teachers’ experiences when working with GenAI. In particular, it focuses on…

Many nations experience recurring shortages of teachers in particular subjects, prompting concerns that pupils' education is suffering as a result. Researchers have responded by generating a sizable literature on the reasons for which people enter and exit the teaching profession. This paper provides a conceptual synthesis, distilling what we know into a single interdisciplinary model…

Within the educational literature, inter-organisational school networks are commonly considered instruments for administration, management, and school improvement, but are rarely scrutinised as objects of study themselves. Conversely, in organisational studies, this perspective is given more prominence. Adopting this perspective can provide insights into the possibility that schools are engaging unevenly in inter-organisational networks, with some…

The covid pandemic has significantly impacted families with young children (age 0-5). This study examined associations between covid-related school disruptions in early childhood education and children’s early elementary school outcomes (pdf).

Varför är det viktigt med rörelse i fritidshem och skola? Ett vanligt svar är att det leder till bättre inlärningsförmåga och motverkar övervikt. Forskaren Jonas Johansson tycker att andra skäl borde betonas mer: "Att barn får röra på sig tillsammans är också ett viktigt socialpedagogiskt mål".

”Jag drevs av nyfikenhet och ville bidra till att utveckla undervisningen inom hållbar utveckling. Jag har alltid haft ett starkt intresse för miljöfrågor, men upplevde ofta att det var svårt att engagera eleverna”, säger Nina Christenson, docent i naturvetenskapernas didaktik vid Karlstads universitet.

I denne teksten anvender jeg en diskursanalyse, primært basert på analytiske begreper fra Norman Fairclough samt Ernesto Laclau og Chantal Mouffe, for å undersøke hvordan barnehagebarnet i Norge seksualiseres av en seksualiserende diskurs som definerer barnet som et seksuelt subjekt. (pdf)

Syftet med artikeln är att studera samtida utbildningspolitiska iscensättningar av lek i styr- och policydokument för institutionaliserad fritidsverksamhet (IFV) i Sverige, Finland, Island, Norge och Australien. Teoretiskt tar studien avstamp i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv tillsammans med inspiration från en språknära diskursanalytisk ansats. (pdf)

Barns trivsel beskrives å være kjernen av formålet i barnehagen. I denne artikkelen utforsker jeg barnehagelæreres forståelser av begrepet trivsel. Hensikten er å bidra til samtalen om barns trivsel i en norsk barnehagekontekst gjennom å diskutere, nyansere og utvide innsikter omkring trivselsbegrepet. (pdf)

Studien undersøker hvordan lek og læring fremstilles i nasjonale styringsdokumenter for den norske skolefritidsordningen (SFO) i perioden 1993–2023. (pdf)