Forskning och undervisning går hand i hand på ”SO-didaktik i centrum” på Globala gymnasiet. Hit kommer lärare från hela Stockholm för att delta i ämnesdidaktiska seminarier som leds av lektorer med forskarutbildning.

Sveriges alla skolor, lärare och elever, får möjlighet att skapa sina egna bilder av skolan. Foto, collage, skulptur, filmsnutt, seriestripp? Bilderna publiceras i en antologi – ett tidsdokument över skolan idag. Var med!

Att upptäcka de saker som gör livet värt att leva. En duva möter en annan och står inför beslutet om huruvida han ska lämna livet som han har byggt för sig själv eller följa sitt hjärta. Kortfilm.

En pojke får höra elaka ord i skolan. En dag får han ett ”hej”. En film om mobbning, utanförskap och kamratskap.

Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan i Nacka har skapat en hel serie lektioner för både fritidshem och grundskolan, ÅK 1-6, som på olika sätt berör digitalisering.

Johanna Granqvist om sitt lektionstips: Jag har gjort en del olika talövningar med mina elever i åk 7 och dessa tyckte de var roligast och bäst. I Parlamentet glömde de både tid och rum och allt vad talängslan heter.

Ibland behöver man göra något lättsamt, mellan två längre projekt, eller så har man bara en lektion istället för tre under en vecka. Varför inte då passa på att göra något roligt och språkutvecklande?

Anna Erikssons elever skapar en bild av våren/sommaren med färg, form och en blomma (maskrosen). Eleverna tycker att det är lite pilligt att göra maskrosfrön, men blir nöjda med resultatet!

Sonja Stankovich har ett lektionstips i bild: Att gestalta våren i färg, form och ett djur (denna gång en fjäril). Om en gammal bok används kan man prata om återbruk.

Sonja Stankovich har ett lektionstips där eleverna skapar en sköld som symboliserar en person, ett område eller något annat. Uppgiften kan med fördel kombineras med ett annat ämne, till exempel SO (som i exemplet om vikingatiden) eller svenska.

Om vi inte har någon gemensam definition av vad ett funktionellt beteende är, kan vi då bestämma vad som är dysfunktionellt? Mattias Nilsson Sjöberg vänder sig mot det han kallar ”diagnossofisteri”, strävan att sätta diagnostiska stämplar.

Boken Glädjeparadoxen är ett uttryck för en nostalgisk längtan till en svunnen bättre tid. Det hade varit klädsamt om bokens författare hade visat intresse för den befintliga forskningen om det svenska skolväsendets historia, inte minst då de anspelar på den vetenskapliga genren i användande av ord som forskning och vetenskapligt stöd.