Vera Roadshow på Jönköpings University blev en succé. Cirka 100 högstadie- och gymnasieelever kom dit, varav merparten tjejer.

För elever med läs- och skrivsvårigheter kan digitala verktyg göra stor skillnad och ibland är de en förutsättning för att kunna nå målen med utbildningen. Vad ska skolan då tänka på?

Mina studenter blir varandras lärare, de får berätta om sin kunskap, och jag blir en lyssnare till deras resonemang, säger Satish Patel, föreläsare vid Högskolan i Gävle.

Studier vid Högskolan i Halmstad visar att vartannat barn vid fem års ålder med förhöjt midjemått riskerar att missas när endast BMI används som mått. Dessa barn går dock att identifiera om måttet WHtR (midjemått-längd-kvot) används som komplement.

Tonåringars dagliga interaktioner i skolmiljö undersöks med hjälp av en mobilapplikation. Undersökningarna görs inom projektet REBOOT vid ämnet utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa och lägger särskilt fokus på mobbning och utanförskap.

Hur kan artificiell intelligens användas för att förbättra stödet till unga som är i riskzonen för psykisk ohälsa? Det ska forskare vid Luleå tekniska universitet undersöka i ett nytt projekt, ChatPal. Bland annat ska en dygnet runt-tjänst med samtalsstöd i form av en så kallad chatbot utvecklas.

Göteborgs universitet har antagit Stefan Johansson som docent i pedagogik. Han forskar bland annat om prov och bedömning samt elevers självskattning, men har även undersökt effekter av lärarkompetens.

Det är hög tid att låta lärare vara lärare igen – för att återskapa yrkets attraktionskraft, skriver Ulf Lundström, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

Jämställdhet, diskriminering och lika rättigheter för alla. Det är stora ämnen som hamnar på Högskolans lika villkor-samordnare Kajsa Svaleryds skrivbord.

I Bjuv, i nordvästra Skåne, finns en elev med en extremt ovanlig funktionsnedsättning. Tack vare framsynt ledning har skolan lyckats överbrygga flera svårigheter och ge eleven en adekvat och väl anpassad lärsituation.

Exponering för blandningar av kemikalier under graviditeten kopplas till lägre kognitiv förmåga hos barn vid sju års ålder. De handlar om om kemiska ämnen från vanliga hushållsartiklar, plaster, bekämpningsmedel och mat.