Lärare kläms mellan politiska reformer och marknadslogik som försvårar ett naturligt samarbete, enligt en ny internationell studie. "Lärarprofessionen behöver få en större plats att påverka hur arbetet organiseras", säger Karolina Parding, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, som lett studien.

Antalet barn och ungdomar som får diagnosen ADHD har ökat och med det förskrivningen av läkemedel. Nästan vart tredje barn med ADHD-diagnos blir dock inte hjälpt av läkemedlen. En ny nationell studie som letts från Umeå universitet visar att det inte finns metoder för att förutsäga vilka barn som kan få nytta av behandlingen.

Utmaningen var att öka måluppfyllelsen i matematik. I Kalix kommun har de gjort flera olika satsningar, och med en skräddarsydd utbildning känner de att de nu är på rätt väg. En effekt är att lärarna har börjat använda sig mer av konkret material för att variera undervisningen i matematik.

Argumentet har förts fram att evidensbaserad lärarutbildning skulle både skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande och skydda lärarutbildningen från politiska nycker och detaljstyrning. Gunnlaugur Magnússon argumenterar i ett debattinlägg både emot föreställningen att utredningen skulle förespråka evidens och emot idén att evidens skulle ge skydd mot politiska ingrepp.

Psykisk ohälsa bland unga har ökat de senaste decennierna. Nu visar forskning att elever som misslyckas med skolan är särskilt utsatta. Kopplingen mellan skolmisslyckande och psykisk ohälsa har blivit starkare de senaste åren.

Under fyra år har hundratals studenter vid Malmö universitet fått möjligheten att läsa skönlitteratur tillsammans. I veckan avslutas den åttonde bokcirkeln i satsningen Mau Reads med författarbesök av hedersdoktorn Patrik Lundberg.

Fler tonåringar säger sig må riktigt bra – men de som mår dåligt skattar sina depressiva symtom betydligt högre än vad tidigare årgångar gjorde i samma ålder. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Dagens klassrum inkluderar ofta elever med migrationsbakgrund samt olika kulturella, etniska, religiösa och språkliga bakgrunder. Detta är förknippat med särskilda didaktiska överväganden för historielärare. I en ny avhandling från Umeå universitet visar Simon Lundberg hur lärarnas uppfattningar om betydelsen av klassrummens mångfald framgår i relation till deras syn på historieundervisningen.

Ideal om hur en musiker ska vara påverkar vilka som blir antagna till folkhögskolors musiklinjer. Detta trots att skolorna har ambitionen att vara tillgängliga och inkluderande. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Studien är utforskande med en strävan efter att uppmärksamma de kvaliteter som uppstår genom en medvetandegjord reflektion av pedagogisk verksamhet, med utgångspunkt i visualisering av elevers ögonrörelser. (pdf)