Ny forskning slår larm om en oroande trend. Psykisk ohälsa bland unga har ökat de senaste decennierna, särskilt bland elever med svaga skolresultat.

Pojkar har svårare att lyckas i skolan och för att stötta dem behövs tydligare pedagogik. Den främsta orsaken till studiesvårigheter är att elever inte förstår uppgifterna, säger Fredrik Zimmerman på Högskolan i Borås, aktuell med en ny bok. ”Flickor och pojkar verkar behöva olika typer av hjälp”, säger han.

Negative følelser som chok, bekymring, vrede og sorg er nogle af grundstenene i den såkaldte 'dunkel pædagogik', der skal få flere unge til at kæmpe for klimaet. Men hvad med børn og unges tro på fremtiden?

Små børn kan bedre forstå dyr end mennesker i historier om socialt samspil ifølge britisk studie.

Läroplansutredningen lämnade en mycket omfattande rapport till regeringen förra veckan med flera stora förslag, inklusive om hur undervisning ska organiseras och genomföras. Universitetslektor Oscar Björk problematiserar utredningens syn på – och framskrivning av – skrivandet som social praktik och skrivundervisningen i skolan.

To empower early childhood teachers in the digital society, this study introduced 17 early childhood teachers to robot programming and computational thinking through the ‘CT4ECE’ professional development program, which includes three phases: Learn, Practice, and Reflect & Improve.

Despite theoretical knowledge being an important source for well-founded teaching decisions, student teachers often struggle to put this knowledge into practice. One way to close this theory-practice gap could be digital teaching simulation games that enable theory-use in authentic critical teaching situation.

This systematic review responds to the critical need to equip preservice teachers with the competencies to use technologies within an increasingly digital educational landscape. Given the fact that new ways to learn digitally are constantly emerging, new strategies are needed to support future teachers' digital practices in a different context.

Lärarutbildningsutredningen är både lång och innehållsrik. Men vad går att utröna om de kunskaper utredningen avser som viktiga för de framtida lärarna? I dagens inlägg resonerar Caroline Ljungberg om både debatten kring utredningen och om de politiska signaler som går att utröna utifrån de teman och ord utredningen innehåller, lyfter och bortprioriterar.

Vad finns det för kunskapsanspråk och vetenskaplig grund bakom utredningen om en reformerad lärarutbildning? Hur återspeglar utredningens olika förslag politisk vilja? Debatten om förslagen utredningen lämnat pågår för fullt och i dagens inlägg problematiserar Mattias Nilsson både utredningens tillvägagångssätt, underlaget för dess anspråk samt dess slutsatser.

Alla är överens om att lärarnas dokumentationsbörda måste minska. Ändå kvarstår problemet – varför? Inom de närmsta dagarna presenteras en ny en statlig utredning i hopp om en lösning. Sociologen Freja Morris har forskat om dokumentationens roll i skolan.

En ny avhandling av Therese Friberg vid Högskolan Dalarna ger en fördjupad förståelse för hur elevers olikheter konstrueras och förstås i skolan, särskilt genom talet om elever som ”svaga” och ”starka”.