I Sverige finns en lång tradition av studieförbund och studiecirklar och på senare år har även fenomenet makers kommit hit. Christian Svensson, hemslöjdskonsulent och aktiv inom makerkulturen, skriver i Slöjdlärarportalen om sina erfarenheter från arbete med makerkultur i och utanför skolmiljö.

Programledaren Karin Nygårds diskuterar med en barnpanel den digitala vardagen och hur tekniken bakom påverkar oss. Ämnet i programmet är dataspel.

Vad är det som gör dataspel snygga? Vi får följa dataspelens utveckling från de första spelen. Hemligheten bakom utvecklingen är stora mängder kod.

Tonåringar som spelar dataspel på fritiden får ett stort engelskt ordförråd och är speciellt duktiga på riktigt svåra ord jämfört med jämnåriga som inte spelar. Den tid ungdomarna lägger på spelandet visar sig dessutom ha större betydelse för ordförrådet än vilken typ av dataspel som spelas. Det visar en omfattande studie av forskaren Pia Sundqvist…

Fram till årskurs fem är flickor lika intresserade av teknik som pojkar. Därefter minskar flickornas teknikintresse drastiskt. Med boken ”Teknik – 10 lektioner i att förändra världen” vill forskaren Ulrika Sultan behålla tjejers teknikintresse och bredda bilden av teknik.

Ett tydligt ledarskap i klassrummet främjar studiero. Här får ni förslag på hur ni kan arbeta.

Barn längtar inte till sin förskola eftersom pedagogerna inte lyssnar på dem. Sara Folkman sätter fingret på en sorglig paradox i den Reggio Emiliainspirerade förskolan. Det skriver Kajsa Holmgren i en recension.

Pedagogiken gick ut på att få saker att hända. Kollegorna kallade hennes klassrum för Zirkus Köhler. Men det var en cirkus som blev en del av ett teoribygge: aktivitetspedagogiken.

När skolans problem betraktas som en gåta med ett enda rätt svar riskeras vägen framåt. Istället behöver experimenten, visionerna och den tysta yrkeskunskapen få större plats, skriver Anette Jahnke, lektor vid Göteborgs universitet, forskningsinstitutet Ifous.

Lärare, lärarutbildare, utredare. Forskaren och mångsysslaren Björn Åstrand valde det röda pillret och kom till ett nytt universum.

I boken Det omätbaras renässans propagerar filosofen Jonna Bornemark för mindre mätande och mindre kontroll. Hon gör det utifrån samtal med människor verksamma inom en rad yrken, framför allt inom offentlig sektor

Stödmaterialet är tänkt att ge inspiration i arbetet med att välja texter och utveckla undervisningen kring läsning i naturvetenskapliga ämnen. E-publikationen består av en lärarhandledning, ett tjugotal texter samt ett fyrtiotal fristående bilder.