Roberto Vega has taught at schools all over Los Angeles, but when he came to Social Justice Humanitas Academy he knew he’d found something special.

I en serie bestående av fyra artiklar beskriver Sten Svensson historien bakom dagens kunskapsdebatt. Dagens text startar år 1979, då det fanns en oro för att kunskaperna inte längre stod i centrum i den svenska skolan.

Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.

Hur ska vi förklara och förändra den allt mer ojämlika skolan? Finns förklaring i klassrummet eller i de samhälleliga strukturerna – eller kanske både och, skriver Johan Enfeldt i en replik till Isak Skogstads artikel.

Marie Nilsson blev Årets lärare i kategorin Elevhälsa 2017. Genom att slopa hemuppgifter, ha allt material i klassrummet och möblera genomtänkt skapar hon större arbetsro och minskar stressen för eleverna.

Vetenskapsrådet har delat ut totalt 14,2 miljoner kronor till forskning vid Högskolan Dalarna, bland annat om hur man bättre kan lära ut om hållbarhet i förskolan och vilken betydelse lärarutbildningen har i yrkeslivet.

Skolan är den plats där svenska ungdomar oftast utsätts för våld eller utsätter andra för våld. I forskningsprojektet Brottsplats skola undersöker Johannes Lunneblad vilka handlingar som leder till polisanmälan.

Göteborgs universitet är det lärosäte som beviljas mest forskningsmedel när Vetenskapsrådet (VR) fattat beslut i årets stora utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Drygt 156 miljoner kronor går till projektbidrag och bidrag till forskningsmiljöer vid Göteborgs universitet.

På den ena skolan egna laptops, på den andra delar 400 elever en sal med stationära datorer. Elever från hem med låg utbildning får sämst undervisning – bäst undervisning finns på skolor med välbärgade föräldrar. Tio års forskning ger en tydlig bild av det som forskarna kallar pedagogisk segregation.

Fyra forskare har beviljats projektmedel inom utbildningsvetenskap från Vetenskapsrådet. Även Skolforskningsinstitutet har beviljat medel för praktiknära skolforskning.

Det är tveksamt om elevers resultat verkligen går att förbättra genom att styra lärares undervisning via införande eller förändringar av nationella prov. Studier visar att en önskad förändring av undervisningen lyckas i högre grad om de som står bakom reformen har förstått de villkor som dikterar lärarnas möjligheter att förändra sin undervisning, som till exempel…

Forskare, lärare, lärarstudenter och skolpolitiker från hela Norden var samlade på Örebro universitet i slutet på oktober för konferensen Nordic education in a democratically troublesome time.