Åtta projekt har beviljats medel för genomförande av forskning inom ramen för regeringsuppdraget kring praktiknära forskning i skolan, ULF.

I Håbo kommun i Uppland pågår ett spännande processarbete för att få till en samsyn kring hur skolorna i kommunen ska arbeta med elever som har läs- och skrivutmaningar.

I varje grundskoleklass finns statistiskt sett 1-2 elever som har en särskild begåvning. Hur ska lärare anpassa undervisningen för att även denna elevgrupp ska utvecklas och stimuleras? I sin doktorsavhandling har Elisabet Mellroth undersökt vad matematiklärare ser för möjligheter och svårigheter med att inkludera särskilt begåvade elever.

Vilan har alltid varit en viktig del i förskolan. I sin forskning lyfter Sofia Grunditz flera värden med den, utöver själva återhämtningen.

I skolans ämnesundervisning är språk och skriftspråk viktiga redskap för elevers meningsskapande. Frågan är på vilket sätt sådana olika redskap används i olika skolämnen? I en ny avhandling vid Umeå universitet visar Monica Egelström att i skolår 4-6 kan skolämnen variera i vilka resurser för meningsskapande elever möter. Därmed vilka möjligheter till literacyutveckling elever möter…

It’s time to separate myth from reality so we can support all readers.

Bokens rika utbud av arbetssätt ger läraren gott om alternativ för att kunna variera sin undervisning, skriver recensenten Martin Löfgren.

Arbetet med dystopier skulle bara ta ett par lektioner. Men Minna Wadman i Nyköping lät eleverna styra och gjorde en djupdykning i svenskan.

Mer än en fjärdedel av landets alla skolelever är berättigade till modersmålsundervisning. Ändå är undervisning i modersmål ett ganska obeforskat område i Sverige. I synnerhet det perspektiv som forskaren Kirsten Stoewer har undersökt i sin avhandling.

Idén om lärstilar slog igenom i Sverige i slutet av 1990-talet. Idag är idén om lärstilar utskälld och på skolor där man tidigare skyltat med lärstilspedagogik har spåren sopats bort. Hur går det till när en pedagogisk idé på kort tid får stort genomslag i skolan för att efter några år vara nästintill bortglömd? (webb-radio)

Med projektet FDLIS, Framtidens digitala lärande i skolan, vill högskolan i Halmstad skapa ett brett samarbete mellan akademi och sju kommuner med avstamp i handlingsplanen för skolans nationella digitaliseringsstrategi som just presenterats för regeringen.

Hallå där, Anna Klerfelt, forskare i fritidshemmets pedagogik vid Stockholms universitet. Du är en av arrangörerna bakom Världskonferensen Extended Education i september. Den riktar sig till lärare i fritidshem, forskare och rektorer. Berätta!