Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

Vad innebär det att vara en “demokratisk lärare” och finns det utrymme för ett sådant professionsutövande någonstans mellan gårdagens auktoritativa lärarroll och dagens produktionslogik? Det undrar Pål Christensson, leg. lärare och utvecklingspedagog.

Fyra frågor till Thomas Johansson, professor vid Göteborgs universitet som får 3,8 miljoner kronor från Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, för projektet "Att rekryteras, att tillhöra och att lämna. Exit-processer bland unga nynazister".

Att bedöma pedagogisk skicklighet – är det verkligen så svårt? Klara Bolander Laksov, föreståndare för Centrum för Universitetslärarutbildning vid Stockholms universitet, har gjort en studie av skillnader i bedömningar mellan vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga.

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. - Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Ensamarbetets dagar är till ända, för elevers och lärares skull. Fast vi är inte riktigt där än. I väntan på detta finns det anledning att uppmärksamma om och hur pedagogiskt förhållningssätt skiljer sig åt i ett kollegium, skriver Marcus Samuelsson, leg slöjdlärare och biträdande professor i pedagogik på Högskolan Väst.

Forskarna vet vilken skolkultur som borgar för framgång. Men erbjuder ingen quick fix för dem som saknar den.

Fundera över ditt ledarskap och var beredd till nytänkande. Det är budskapet i en av de två böcker som Peter Fowelin denna gång skriver om.

Ett nytt, webbaserat stödmaterial är framtaget för att utgöra en grund för arbetet med tillgänglighet, delaktighet och inkludering. Det vänder sig till alla som möter barn, elever eller vuxenstuderande med hörselnedsättning, i lärmiljöer där kommunikationen huvudsakligen sker med hjälp av talat språk.

Ett 50-tal forskare från Karolinska Institutet mötte cirka 4 000 gymnasieelever när de deltog i EU-eventet ForskarFredag Stockholm. Eleverna fick delta i prova på-aktiviteter, shower, föreläsningar och forskardialoger med mera.