Skolans välmenande norm om att alla ska få vara med skapar ibland problem för barns kamratskapande. Det visar Maria Heintz forskning om samspel och grupprocesser i en fjärdeklass.

Går du i gymnasiet och anser dig ha stenkoll på digital källkritik? I så fall finns det risk för att du överskattar din förmåga. Nio av tio elever kan inte skilja nyheter från reklam, visar en studie från Göteborgs universitet.

Förklarat av Kim Talman, vice ordförande i Organiserade Aspergare.

Målet med vårt arbete är att alla elever ska lyckas så bra som möjligt. Den här boken hjälper oss att reflektera över hur vi gör, skriver specialpedagogen Veronica Ferm.

Hela vuxenvärlden ska förmedla att närvaron i skolan är viktig. Inte genom att skrämma med uteblivna betyg och arbetslöshet, det ger motsatt effekt, men genom att handfast visa att vi förutsätter skolnärvaro. I grunden handlar det om att alla elever ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd, hävdar Malin Gren Landell

Tioåriga Nils satt mest i ett hörn och skrek åt läraren. När specialpedagogen Niclas Fohlin ville testa kooperativt lärande i klassen trodde ingen att Nils skulle kunna vara med.

Läs- och skrivappar kan förbättra läsförmågan hos elever med grav dyslexi lika mycket som traditionell specialpedagogisk undervisning. Det visar en ny studie vid Linnéuniversitetet.

I flera kommuner testas nu humanoida – människoliknande – robotar i skolan. De kan stödja språkutvecklingen hos barn med autism, enligt forskare.

Kommunikation i förskolan handlar om mer än viktiga datum, sjukdomar och behovet av säsongsanpassade kläder. I kommunikationen synliggörs förskolan och blir – i olika grad – tillgänglig för föräldrarna. I en ny avhandling har Linn Eckeskog, Umeå universitet, studerat hur förskolepersonal kommunicerar med föräldrar, som en form av ouppmärksammat kommunikationsarbete i yrkeslivet.

Recensionsessä: Den tyske pedagogen Klaus Mollenhauers Forgotten Connections On Culture and Upbringing är en bok som kan ge oss verktyg för att ställa oss frågan om utbildningens uppdrag och verksamhet utifrån pedagogiska frågeställningar och som kan hjälpa oss formulera pedagogikens ämnesområde och forskningsförgreningar på ett tydligare sätt för oss själva och för utomstående.

Vår demokrati bärs upp av demokratins institutioner. Utbildningssystemet är en av dessa institutioner. Men vad händer när demokratin hamnar i bakgrunden och andra målsättningar successivt präglar utbildningen? En essä av Tomas Englund.