Begrepp som ”postsanning” och ”alternativa fakta” har använts flitigt på senare tid – främst i den amerikanska debatten, men även internationellt. Tyder detta på en förtroendekris för forskningen? Inte i Sverige i alla fall. En ny rapport visar att svenska folkets förtroende för universitet och högskolor är större än någonsin.

Ett starkt fokus på demokrati och mänskliga rättigheter inom pedagogikämnet är en av anledningarna till bedömningen. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ser det som en styrka att Örebro universitets forskarutbildning har särskilt fokus i ett brett ämne som pedagogik.

Flera forskningsstudier har visat att formativ bedömning kan leda till avsevärda ökningar av elevers lärande. Torulf Palm studerar hur olika egenskaper hos formativ bedömning påverkar lärande, och vilket stöd lärare behöver för att kunna vidareutveckla sin formativa bedömningspraktik på ett sådant sätt att den får önskvärda effekter.

Lagom till Almedalsveckans 50 års-jubileum slår antalet evenemang rekord. Arrangörerna räknar med över fyra tusen programpunkter och många rör demokrati och årets val. "Almedalen är en otroligt viktig plats för det demokratiska samtalet och där kan vi forskare bidra med expertkunskap", säger Kajsa Falasca.

Hur stort är svenskarnas förtroende för forskning och forskare? Enligt senaste rapporten Vetenskapen i samhället är den större än någonsin.

En ny rapport från Vetenskap & Allmänhet, VA, visar att svenska folkets förtroende för universitet och högskolor är större än någonsin: 61 procent. Det rekordstora förtroendet kan vara ett tecken på att svenskar vill värna forskningens betydelse för samhället, säger Gustav Bohlin, utredare på VA.

Åse Hedemark vid Uppsala universitet ska, tillsammans med två forskare från Högskolan i Borås, titta på hur politiker har försökt skapa en medborgare som läser, hur synen på god litteratur har vuxit fram och varför diskussionen kring läsning ser ut som den gör. – Den övergripande frågan är vilka problem som läsningen anses och har…

Lærere på specialskoler opfatter ikke nødvendigvis spyt, spark og slag som vold, men som udtryk for at eleven ikke trives. Derfor er forebyggelse af vold på specialskoler ikke et særskilt tiltag, men en integreret del af undervisningen, viser ny forskning.

Når et barn eller en ung bliver anbragt i en plejefamilie, følger der ofte støtte med. Det viser en ny rapport fra forsknings- og analysecentret Vive. 38 procent får specialstøtte i skolen eller går i specialskole.

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund. Resan till mer välmående elever som tror på sig själva har varit lång men…

Det övergripande syftet var att få fördjupad kunskap om den skolkontext inom vilken flickors psykiska välbefinnande och skolframgång formas. (pdf)

Läsningen ökar – i alla fall via mobilens hörsnäckor.