Förslaget om uppbyggnad av ett nationellt professionsprogram för lärare och rektorer är en ulv i fårakläder, skriver Ingrid Carlgren med anledning av den aktuella utredningen “Med undervisningsskickligheten i centrum”.

Skoldebatten tycks just nu till stor del handla om de svårigheter och den stress som det innebär för eleverna att ta till sig den enorma mängd kunskaper som föreskrivs i skolans styrdokument, och för föräldrarna att kunna hjälpa och stödja sina barn, skriver Ulla Peterson.

Katederundervisning, disciplin och krav lyfts flitigt fram i skoldebatten. Men elever är levande, kännande individer, med egna tankar och behov. Skolan behöver därför guida unga människor till att bli empatiska, solidariska medborgare, samtidigt som vi fokuserar på kunskaper, skriver Eva-Lotta Hultén i en artikel som tidigare publicerats på DN.se.

Isak Skogstads artikel om lärarutbildningen sällar sig till de hundratals artiklar och böcker som de senaste åren har granskat och informellt utvärderat Sveriges olika lärarutbildningar. Man kan undra vilket behov alla dessa informella utvärderingar fyller, skriver Pär Engström.

Barn som ofta får kritik eller framställs negativt av sina föräldrar kan ha svårare att ta in andra människor samt uppmärksamma deras känslor. Det visar en ny studie från en grupp amerikanska forskare.

Hur påverkar och påverkas genus av de estetiska ämnenas kunskapsområde och undervisningspraktik? I en ny bok med redaktör och författare verksamma vid Umeå universitet behandlas bild, musik, slöjd och dans; ämnen där frågor om genus sällan uppmärksammas men ofta blir mycket synliga.

Everyone has their own way of organising a project. Read about the four types of leadership, and why a diversity of types is good for any organisation.

Försök med avgiftsfri förskola i Oslo i områden med stor andel barn med utländsk bakgrund förbättrade barnens läsfärdighet och kunskaper i matematik. För flickor förbättrades även språkfärdigheterna. Det visar forskning som presenteras i en ny SNS-rapport. Resultaten pekar mot att förskolan har betydelse för social rörlighet bland barn med utländsk bakgrund, särskilt flickor. (pdf)

Forskare vid Mälardalens högskola (MDH) har undersökt hur man kan förbereda organisationer för samverkan. Resultatet visar att många verksamheter skulle gynnas av att synka ihop sina gränsöverskridande aktiviteter, vilket lett till att ett nytt begrepp myntats: att takta.

Forskare i pedagogik vid universitetet i Uppsala har gjort en empirisk undersökning bland niondeklassare, för att försöka utröna om kritiskt tänkande är en helt egen övergripande kompetens som går att avgränsa från ämnesspecifika kunskaper. Både fakta och ämnesspecifika metoder är grundläggande för kritiskt tänkande, menar Vetenskapsradions Ulrika Björkstén.

Resultatdialogen är en årlig sammankomst som Vetenskapsrådet arrangerat sedan 2005. I år står Umeå universitet som värd tillsammans med Vetenskapsrådet, en myndighet under Utbildningsdepartementet.