Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. "Det här visar att det är viktigt med mångfald", säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.

Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt skollagen. Det är en stor utmaning för såväl kommuner, skolor/ förskolor som lärare och skolledare. I Piteå kommun finns strategier och konkreta satsningar på forskning i skolan för att anta denna utmaning.

Emma Henriksson är en av pionjärerna i ett projekt som ska knyta studenternas självständiga arbeten till forskning.

Prata om könsroller utan att skuldbelägga och fokusera på lösningar. Det rådet ger författaren och feministen Chimamanda Ngozi Adichie till gymnasielärare.

Gymnasielärare har svårt att hinna med sitt arbete och många vill byta jobb. Missnöjet gäller oavsett huvudman, visar Karolina Parding i en ny forskningsrapport.

Matematikundervisningen blir mer komplex när elevernas frågor tas på allvar och ges utrymme. Det konstaterar Tuula Maunula, som har filmat och analyserat genomgångar i matematik.

Det är många som har starka åsikter om kriterier och nivåbeskrivningar, och huruvida man kan och bör kommunicera kriterier till elever och studenter. Men kan man egentligen hävda att kriterier är bra eller dåliga? Om det skriver Anders Jönsson, professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.

När jag skriver om yrkesspråk menar jag en vetenskapligt grundad begreppsapparat som underlättar de professionellas reflekterande, arbete, samverkan och lärande, skriver Gunnar Cardell i en replik.

– Det å få elevane til å bli motiverte og svoltne på å lære blir berre viktigare og viktigare, men å ha ein engasjert lærar er ikkje nok i seg sjølv, seier forskar.

Det är viktigt att elever får konstruera, utvärdera och använda sina kunskaper individuellt och tillsammans med andra elever, eftersom det främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det skriver Maria Lindfors som studerat kunskapssynens roll i naturvetenskapliga klassrum i svensk och tysk skola. Hon försvarar sin avhandling den 8 juni vid Umeå universitet.

Marshmallow-testen har vist at barn som klarer å vente på en belønning, gjør det bedre senere i livet. Men da forskere gjorde undersøkelsen på nytt, fikk de slett ikke samme resultat.

Hur vänder man utvecklingen för elever som går ut med ofullständiga betyg i årskurs nio? Och hur kan skolan göra sig själv meningsfull för elever som är skoltrötta? Martin Hugo, forskare och lektor i pedagogik, om hur man vänder utvecklingen från ointresse till intresse. (webb-radio)