Elever med hörselnedsättning i grundsär- och gymnasiesärskola ska ges möjlighet att lära, utveckla och använda teckenspråk. Nu finns ett nytt material som ger lärare kunskap om hur stödet i klassrummet kan utvecklas.

Det senaste läsåret har Östervångsskolan i Lund inlett ett systematiskt tillgänglighetsarbete i klasskonferenser och elevtid. Ett verktyg i arbetet har varit Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell där personalen tillsammans diskuterar vad som behöver utvecklas i den sociala, fysiska och pedagogiska lärmiljön för att eleverna kan få goda förutsättningar för lärande.

Tänk på skolutveckling och arbetslag istället för på den enskilda lärarens ansvar när det kommer till digitaliseringen av skolan. Och skapa tid för att få möjlighet i arbetsvardagen att testa, misslyckas, och att testa igen. Det tar tid att få genomslag för en digital undervisningspraktik.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har skapat en digital mötesplats för dig som arbetar med skoldatateksfrågor. Mötesplatsen ska ge dig möjlighet till erfarenhetsutbyte, information och nätverkande med andra verksamma inom samma område över hela landet.

Utvecklingsprojektet i Giella förskola i Jokkmokk ingår i Specialpedagogiska skolmyndighetens projekt Proaktivt stöd för en mer likvärdig skola, där syftet är att skapa förutsättningar att rikta myndighetens stöd till de kommuner som behöver det mest. På Gemensamma vägar – en nordisk specialpedagogisk konferens i Mo i Rana, presenterade Helén Bergstadius och Carina Lindmark sitt arbete…

Skolfam är en förebyggande arbetsmodell för barn som är placerade i familjehem och som går i grundskolan årskurs F – 9. Modellen syftar till att öka förutsättningarna för en god utveckling av skolresultat och därmed skapa bättre livschanser och möjligheter till ett bra liv i samhället. Bra skolresultat minskar riskerna för psykisk ohälsa som vuxen.

När skolan som formell utbildningsarena inte förmår engagera och ta tillvara på ungdomars olika erfarenheter så utgör civilsamhället, sociala rörelser och folkbildningen alternativa vägar till bildningsresor. Det menar Johan Söderman, ny professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.

SCEN:SE är ett treårigt projekt som ska skapa konst och kultur för barn och unga med svår kognitiv och intellektuell funktionsnedsättning. SCEN:SE (som uttalas sense) är ett samarbete mellan Hudiksvalls kommun, Glada Hudik-teaterns supporterklubb, Folkteatern Gävleborg och Hälsinglands Museum. Eva von Hofsten är projektledare. (s. 9)

Barn med blindhet är en liten grupp. Därför vet ofta varken skolan eller habiliteringen hur de ska ge barnen stöd på bästa sätt. Lärare vet exempelvis ofta inte hur de ska undervisa ett barn med blindhet. Hur lär man ett barn blindskrift om man inte kan det själv? Därför behövs en bättre beredskap för kompetenshöjande…

Örebroforskare har fått 22 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att göra det enklare för unga flyktingar och deras föräldrar att komma in i det svenska samhället.  

De nya undervisningsmetoderna försämrar elevernas inlärning. Det konstateras i ny forskning vid Helsingfors universitet. Bland annat digitaliseringen syns redan i Pisa-resultaten, säger forskaren bakom studien.

Gun Oker-Blom på Utbildningsstyrelsen tycker inte att man ska koppla samman den nya läroplanen med de inlärningsmetoder som skolorna använder. Samtidigt är hon väl medveten om de problem som digitaliseringen medför – men den är också en nödvändig del i skolan.