Kentaurer, alver och troll. Det är några av karaktärerna i Shakespeares En midsommarnattsdröm som barnen förvandlas till under sina besök på Kulturskolan i Luleå.

Vi behöver ta oss an livets stora frågor ibland för att må bra, säger Cecilia Melder som har forskat om existentiell hälsa. Här tipsar hon om hur du kan utmana själen och bli bättre på att prata om livets stora frågor.

Boken "Estetiska uttryck och barns rättigheter i utbildning" ger inspiration och lust till vidare läsning, men också insikt i att alla barn har rätt att få möta konst och kultur i skolan. För sin egen skull. För konstens skull. Inte enbart som en väg att nå kunskapsmålen. skriver Monika Westin i en recension

There was a time, not so long ago, when calculators were spawned as the handmaid of the lazy maths student.

En debatt om det kritiserade betygssystemet, datorer i skolan och katederundervisning mellan två politiker och två forskare avslutar Vetenskapsradions skolserie som sänts under veckan.

Det finns ett utbrett missnöje i den svenska lärarkåren med arbetsmiljön, inte minst villkoren för kompetensutveckling. Fyra av tio lärare funderar på att byta jobb, visar en ny rapport från Luleå tekniska universitet, där en enkätundersökning med nära 2400 svenska lärare ingår.

Förebyggande insatser för blivande föräldrar och barn ger hälsovinster för både barn och mödrar och kan minska kostnaderna i hälso- och sjukvården. Det visar en studie som gjorts vid Umeå och Uppsala universitet av Västerbottens Salut-satsning.

En ny studie från Lunds universitet visar att även barn med begränsad fysisk funktionsnedsättning riskerar att få psykiska problem längre upp i åldrarna. Störst risk löper flickor och ungdomar från socioekonomiskt utsatta familjer.

Nu lanserar Stockholms universitet en ny utbildning med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 med profilen teckenspråkig tvåspråkig undervisning.

Alla barn i Sverige ska från och med höstterminen 2018 lära sig programmering. Och Sverige är inte på något sätt först med idén – men hur genomtänkt är den, och hur har utfallet blivit i de länder som gått före?

"Vi måste erbjuda våra elever en undervisning som tränar de förmågor som är relevanta i samhället idag. Hur mycket tid ska vi lägga på handstil och rättstavning när den snabba teknikutvecklingen ställer andra krav?" Den frågan ställer sig läraren och universitetsadjunkten Hülya Basaran inför sin föreläsning på Skolverkets inspirationsdag om digitala resurser i modersmålsundervisningen.

Orealistiska kunskapskrav och lärares långtgående skyldigheter orsakar didaktiska problem. Skolan behöver en diskussion om bildningsideal och synen på skolutveckling, skriver Håkan Sjöberg, lärare på Nordhemsskolan, Göteborg.