Forskarna vet vilken skolkultur som borgar för framgång. Men erbjuder ingen quick fix för dem som saknar den.

Fundera över ditt ledarskap och var beredd till nytänkande. Det är budskapet i en av de två böcker som Peter Fowelin denna gång skriver om.

Ett nytt, webbaserat stödmaterial är framtaget för att utgöra en grund för arbetet med tillgänglighet, delaktighet och inkludering. Det vänder sig till alla som möter barn, elever eller vuxenstuderande med hörselnedsättning, i lärmiljöer där kommunikationen huvudsakligen sker med hjälp av talat språk.

Ett 50-tal forskare från Karolinska Institutet mötte cirka 4 000 gymnasieelever när de deltog i EU-eventet ForskarFredag Stockholm. Eleverna fick delta i prova på-aktiviteter, shower, föreläsningar och forskardialoger med mera.

Nu startar ett snabbspår för nyanlända forskare vid Göteborgs universitet i samarbete med Chalmers, Högskolan i Borås, Högskolan Väst och Arbetsförmedlingen. Programmet ska underlätta för nyanlända forskare att få in en fot i den svenska universitetsvärlden och snabbare komma ut på arbetsmarknaden.

Nyligen var den första av flera grupper skolansvariga från Nederländerna på plats på Göteborgs universitet för en kurs på temat lek, lärande och ledarskap. Det svenska forskningskunnandet om hur lek och lärande förenas i förskolan är det som lockar.

Digitala teknologier utgör idag en självklar och integrerad del av människors vardag. Inte minst påverkar det dagens skola och dess pedagogik. Sex lärosäten har nu gått samman och startat en gemensam forskarskola med en ambition att skapa ny kunskap som kan utveckla svensk lärarutbildning.

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

En rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten fokuserar på i vilken utsträckning barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning, utifrån sina egna uppfattningar, har tillgång till likvärdig utbildning av god kvalité samt en tillgänglig och trygg lärmiljö. (s.10)

Den här rapporten innehåller en kartläggning av villkor som barn, elever och vuxna med funktionsnedsättning har att förhålla sig till i sin utbildningssituation. (pdf)

En del barn är väldigt aktiva. Väldigt aktiva barn tappar lättare intresset för en lek. Det gör att de har svårare att leka med andra barn. Det måste förskolepersonalen tänka på redan när barnen är ganska små. (sid. 2-3)

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Det kan du läsa om i höstens nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)