Barn med koncentrationssvårigheter i förskolan har en ökad risk att prestera sämre i skolämnen. Det visar nya rön från Sofiastudien vid Karlstads universitet.

Integrating stories with math class in middle and high school can help students see the relevance and excitement of problem-solving.

Vänta inte till förskoleklass! Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan. I en ny doktorsavhandling från Jönköping University, visar Madeleine Sjöman att barn som är aktivt engagerade i förskolans vardag mår bättre samt lär sig och utvecklas mer.

Sömnbrist påverkar vår förmåga att prestera och utvecklas, visar forskning från Uppsala universitet. Men lösningen på sömnbristen är oftast individuell och att försöka kontrollera sömnen riskerar att vara ångestframkallande.

Rektorerna känner sig pressade av Skolinspek­tionens ökade fokus på avvikelser och juridik. Men de ser också att rapporterna från den regelbundna tillsynen är en draghjälp för att komma till rätta med bristerna, konstaterar forskaren Judit Novak i en ny avhandling.

Digitala verktyg i skolan, som låter eleverna plugga multiplikation eller huvudstäder med hjälp av datorprogram kan göra nytta – men tekniken används oftast fel. Det hävdar forskare Vetenskapsradion har talat med.

Digitala läromedel i skolan ska hjälpa eleverna med allt från multiplikation till geografi. Men ofta fungerar det dåligt. Samtidigt visar forskning hur digitala verktyg verkligen kan bli till nytta.

Föreläsningar om hur skolan kan arbeta för att förebygga övergrepp, trakasserier och kränkningar, med anledning av uppropen #metoo, #tystiklassen och #räckupphanden. Det talas även om hur unga ser på sex och vad de efterfrågar för information från skolan. (webb-tv)

Elza Dunkels, forskare i pedagogik, tycker inte om teknikutvecklingen som möjliggör övervakning av våra barn.

Tre av fyra lärare saknar baskunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, visar ny forskning. Istället för stöd och anpassningar kan elever få höra att de ska ”skärpa sig”. ”Lärare vet ingenting om det här, det är noll poäng i ämnet på lärarutbildningen”, säger professor Sven Bölte.

I Åtvidaberg ska alla skolor intryckssaneras så att elever som är känsliga för ljud och ljus klarar av att vara där. Tanken är att det ska leda till att frånvaron minskar och att fler elever når kunskapsmålen.

I varje klass finns elever med så kallad intrycksallergi. Det betyder att de är känsliga för blinkande lysrör, stolsskrap och sorl. I många fall leder det till att eleverna blir långvarigt frånvarande, i veckor, månader och ibland år.