The aim of this study is to examine the master’s theses of primary school student teachers in Finland. Furthermore, the aim is to place the results, in terms of format and content of the master’s theses, within the theoretical framework of an academic and a professional orientation.

Drawing on debates in multicultural education (MCE), we examine how leaders in a Catholic and a State-Controlled post-primary school, alongside policy workers, respond to racial diversity. 

This paper draws on survey data from 299 history teachers, finding that they give significance to deriving broader lessons about issues such as racism from the Holocaust. However, the situation is complicated and needs to be considered with reference to teachers’ own misconceptions about the Holocaust. Additionally, the content that teachers covered in their lessons, and…

I en ny översikt från Skolforskningsinstutet sammanställs forskning som analyserar under­visning och lärande i och om teknikutvecklingsprocessen. Studierna som ingår täcker alla stadier, men det är flest från motsvarande årskurs 4–6 och från förskoleklass till årskurs 3 (pdf).

En del elever som antas till idrottsgymnasier handplockas långt innan den officiella antagningen börjar. Detta riskerar att leda till minskat förtroende för antagningen och att man missar talangfulla ungdomar. Det visar Filip Andersson i en avhandling i idrottsvetenskap.

Tanken bakom projektet Undervisning av matematisk kommunikation, var att eleverna blir bättre på att tänka matematiskt när de lär sig att skriftligt förklara med ord hur de löst ett matematiskt problem. 

I det här projektet har fyra forskare med olika ämnesbakgrund arbetat tillsammans för att undersöka hur visuella resurser kan användas som en tillgång i olika typer av vuxenutbildning.

Er trykte bøker bedre? Kan lærerne nok? Bør barn spise matpakka uten skjerm?

To forskere gir råd som kan hjelpe barn tilbake til skolen.

Det krävs mer än enstaka insatser om källkritik för att stärka elevers motståndskraft mot desinformation. En ny studie från Uppsala universitet visar att korta undervisningsinsatser om desinformation inte har någon långvarig effekt på gymnasieelevers förmåga att skilja mellan trovärdiga och vilseledande nyheter.

– Vi må starte allerede i barnehagen, sier forsker.

Samisk spesialpedagogikk legger vekt på elevenes styrker og livsmestring, ifølge forsker.