Ska språkkunskaperna slå igenom i bedömningen i samtliga skolämnen på gymnasiet? Elever som läser svenska som andraspråk (SVA) får ingen extra anpassning när de ska bedömas i övriga ämnen. Alma Rojas Beskow hävdar att det vore rimligt med exempelvis utökad tid i bedömningssituationer för att möjliggöra en rättvis kunskapsbedömning.
Pedro de Bruyckere, forskare och lärarutbildare från Gent, tar sig an nästa av de mest seglivade myterna om inlärning och undervisning, den om multipla intelligenser.
De störs lätt och behöver hjälp med strukturen. På Brinellgymnasiet i Nässjö får 13 elever med bland annat autism särskilt stöd och har en egen arbetsplats mellan lektionerna i sina vanliga klasser.
Logopeden Karin Enqvist har flyttat sitt kontor från Tierps centrala enhet för språkliga insatser till Ol Andersskolan i Skärplingen. På skolan jobbar hon tätt tillsammans med specialpedagogen Ann-Charlotte Simonsson och lärarna för att hitta skräddarsydda lösningar för varje elev – och för att öka lärarnas medvetenhet kring språkstörning. Här berättar logopeden, specialpedagogen och läraren om sitt…
Mellan 1 och 2 procent av förskolebarnen har en grav språkstörning, ytterligare 5 till 7 procent har en lätt till måttlig. Ibland upptäcks det inte förrän långt upp i skolåldern.
På Delfinen i Nacka är det fyrkantigt. Spontana utflykter är uteslutna. Här tar sig åtta barn med grav språkstörning steg för steg mot ett viktigt mål: att förstå och göra sig förstådda.
I början av november 2017 kom beskedet att Vetenskapsrådet har anslagit närmare 40 miljoner till forskarskolan Special Education for Teachers Educators. Den fyraåriga forskarskolan som har Malmö universitet som huvudlärosäte är en stor och värdefull satsning för att öka den specialpedagogiska kompetensen hos lärarutbildare.
För några år sedan ökade antalet elever på Tullskolan i Karlskrona dramatiskt. En stor andel av dessa hade någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Ganska snart insåg skolledningen att varken miljön eller det gamla sättet att arbeta fungerade längre. Med hjälp av SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten startade de projektet Stödjande strukturer.
Om barn börjar visa intresse för något naturvetenskapligt så kan de vuxna stimulera eller hämma intresset. De vuxnas syn på vad som passar flickor och pojkar kan vara det som avgör vilket gensvar barnen får. I en studie fick förskollärarstudenter identifiera och resonera om sådana situationer.