Fokus i föreliggande studie är på personalens förståelse av våld i skolan. Intresset riktas specifikt mot den betydelse som föreställningar om kön får för hur personalen synliggörs och bemöter våld mellan elever.

I 2011 års regleringsbrev ålades Skolverket att granska likvärdigheten i lärares bedömningar genom att årligen med statistik synliggöra diskrepanser mellan resultat på nationella proven och elevers termins- eller slutbetyg. Skolverket skulle även granska lärares rättning av nationella proven. Hur upplevs detta av lärarna? I denna artikel undersöks hur lärare i matematik säger sig ha blivit påverkade av att likvärdigheten i deras bedömningar granskas.

Den här artikeln handlar om tillförlitlighet i det läsprov som ingår i det nationella provet i svenska i årskurs nio. I undersökningen tillämpas statistiska metoder för att fastställa i vilken mån läsprovet lever upp till etablerad internationell standard för reliabilitet i kunskapsprov av motsvarande karaktär.

Syftet med denna artikel är att undersöka hur införandet av nationella prov i samhällsorienterande ämnen uppfattas av lärare, och hur detta kan förstås ur styrnings- och professionsperspektiv. Upplever SO-lärarna proven huvudsakligen som bekräftande eller ifrågasättande av professionen?

I den här artikeln fokuserar författarna hur några grundskolelärare i ämnena svenska och engelska resonerar om de nationella provens roll i det mål- och kriterierelaterade betygssystemet. Med utgångspunkt i intervjuer visar vi hur dessa lärare är kluvet inställda till de olika resultatunderlag som de nationella proven genererar, och hur dessa kan användas i betygsuppdraget.

Lärares bedömning av elevers kunskaper har stor betydelse eftersom den visat sig påverka elevers fortsatta skolgång och utbildning. Därför är forskning om förutsättningarna för bedömningspraktiken önskvärd - inte minst då resultaten i denna studie pekar på att dessa elever är en missgynnad grupp vid testtillfället.