Robert Walldén visar i sin studie av fem olika läromedel för grundskolan att de på flera sätt ger ett svagt stöd för elever att se och förstå de språkliga mönster som kännetecknar olika genrer.

Mot bakgrund av förskolans betonade pedagogiska uppdrag är syftet med studien att bidra med kunskap om hur läs- och skrivundervisning kan gestalta sig och göras meningsfull i förskolans praktik.

Elisabet Bellander, Michael Blaesild och Lisa Björklund Boistrup visar att förståelse för både matematikämnet och byggämnet kan främjas när de två ämnena integreras. Utifrån ett aktionsforskningsprojekt har de skapat en modell där de illustrerar hur matematik kan vara en del av yrkesarbetet, som ett redskap för planering och problemlösning.

Stefan Lundström och Anette Svensson har gjort en kvantitativ undersökning av hur gymnasieungdomar i årskurs två konsumerar och producerar fiktion, i skolan och på fritiden. Studien visade att kvinnor läste mer skönlitteratur och män spelade mer spel.

Maria Sundler, Cecilia Dudas och Per Anderhag redovisar kritiska aspekter för att förstå växthuseffekten och beskriver i sin studie konkret hur undervisningen kan underlätta för elevers förståelse.